Glödhet marknad för svenska fiber

2010-03-16 23:00  

I Hudiksvall finns Sveriges enda fabrik för optiska fibrer. Här görs fibrer med extra tuff ytbeläggning, inbyggda hål eller andra specialegenskaper.

Sakta och segt som första droppen sirap ur flaskan rinner glassmältan från ämnet i ugnen, högt där uppe i det tolv meter höga dragtornet i Acreos fiberfabrik i Hudiksvall. Och precis som när sirapsdroppen faller bildas en lång sträng efter droppen. En tråd av smält kvartsglas som fångas upp och sträcks till fiber av rätt dimension.

Just den här smältan ska bli fiber för högeffektlasrar, sådana som sitter i industrins laserskärmaskiner. Därför är den extra grov, för att klara av att överföra den höga effekten.

- De flesta specialfibermarknaderna är väldigt expansiva just nu, säger Åsa Claesson, chef för fiberproduktionen.

- Dels har du lasermarknaden, där fiberlasern håller på att etablera sig rejält och också slå ut andra tekniker. Där är det materialbearbetning som är det stora området. Dels är det olika sensorsystem, där specialfibrer är relevanta på olika sätt, till exempel för system som ska användas vid höga temperaturer eller i miljöer som inte är normala.

Acreo Fiberlab i Hudiksvall arbetar med forskning och utveckling inom fiberoptik, men tillverkar också fiber åt kunder både i och utanför Sverige.

Delar av utrustningen har sitt ursprung på Ericssons nedlagda fiberfabrik i Hudiksvall, men större delen har Acreo specialbyggt för verksamheten.

Här gör man nämligen inte vanliga telekomfiber, bara specialfiber. Till exempel fyrkantiga fibrer, fibrer med gastäta ytskikt, fibrer med mängder med tunna hål i sig och fibrer med kanaler som kan leda både vätskor och ljus samt fibrer för höga effekter.

Egenskaperna hos glasämnet, preformen, är avgörande för hur den färdiga fibern blir. I Hudiksvall görs preformer med många olika egenskaper, till exempel med olika slag av dopning, för användning i optiska förstärkare och fiberlasrar, eller med borrade hål för att göra ihåliga fibrer.

Hudiksvallsfabriken gör även preformer åt andra fibertillverkare.

Vid årsskiftet startade Acreo det nya bolaget Fibertronix, med bas i Hudiksvall, som ska ta hand om försäljningen av fiber och preformer. Men någon risk att tillverkningen tränger undan forskning och utveckling ser inte Åsa Claesson.

- Vi kommer att öka kapaciteten under det här året. Vi bygger en parallell linje i ett av dragtornen, så det finns ganska mycket expansionsutrymme i befintliga resurser. Vi kan expandera mycket här innan vi behöver bygga ett nytt labb.

Så renas kvartsglas

* Optiska fibrer blev praktiskt användbara först sedan man lyckats få ett tillräckligt rent glas, så att dämpningen i fibrerna inte längre var ett hinder. För detta belönades Charles K Kao med 2009 års Nobelpris.

* Principen är att kiseltetraklorid och syrgas får reagera med varandra vid hög temperatur i ett rör av kvartsglas. Då bildas kiseldioxid, som sätts av på insidan av röret, samtidigt som kloret går bort och återvinns.

Acreo

Omsättning: 174 miljoner kronor 2009.

I Hudiksvall har Acreo 14 anställda.

Erik Mellgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt