Vid forskningsfronten i Rumänien

2012-09-26 09:59 Kaianders Sempler  

EU-kommissionen har beslutat att sprida sina gracer och satsar nu 180 miljoner euro på ett program för spetsforskning i Östeuropa. Världens kraftigaste gammalaser, ELI-NP, ska byggas vid ett forskningsinstitut i Rumänien. Ny Teknik har varit där.

Den amerikanske fysikern Arthur Compton upptäckte redan 1922 att fotoner och elektroner kunde utväxla energi. En foton kan tillföra rörelseenergi till en elektron, något som i dag kallas Comptoneffekten och för vilket han fick Nobelpriset 1927.

Men en elektron i rörelse kan också öka energin hos en foton. Detta kallas invers Comptonspridning och anses vara mekanismen som ger upphov till de oerhört energirika gammablixtar som då och då utsänds från fjärran galaxer. I form av gammastrålning kan en kollapsande stjärna på några sekunder sända ut lika mycket energi som vår sol sänder ut under miljarder år.

De första gammablixtarna upptäcktes på 1960-talet, men det är först på senare tid som astronomerna med hjälp av instrument på satelliter har kunnat studera fenomenen närmare.

Nu ska gammaforskningen ner på jorden.  EU-kommissionen gav i förra veckan klartecken för ett europeiskt forskningsprojekt kallat ELI – Extreme Light Infrastructure – där man ska utnyttja Comptonspridning i apparaturer för högenergilaserstrålning. EU-kommissionen bidrar med 180 miljoner euro eller dryga 1, 6 miljarder kronor.

Forskningsanläggningar ska byggas upp i tre länder i Östeuropa – i Tjeckien, Ungern och Rumänien. Den verkliga spetsforskningen kommer att äga rum vid Horia Hulubei-­institutet i Magurele straxsöder om Bukarest. Här ska man bygga en apparat där en accelererad elektronstråle möter en laserstråle, vilket genom Compton­spridning resulterar i gamma- strålar många magnituder starkare än vad som hittills framställts.

– Det handlar om både grundforskning och tillämpad forskning, säger Nicolae Victor Zamfir, chef för institutet. Med hjälp av gammalaser kan man skrämma upp virtuella partikelpar ur vakuumfältet, partiklar som av vissa forskare anses vara orsaken till att massa har tröghet. Kanske man också kan få svar på frågan om hur grundämnen tyngre än järn kan bildas. Tillämpningar av lasertekniken kan dessutom ge metoder för hantering av högradioaktivt avfall.

– Sedan ett år är Rumänien medlem i Cern, och här på institutet utvecklar vi nu nya detektorer för Alice-experimentet vid acceleratorn LHC, säger professor Mihai Petrovici som leder avdelningen för hadronforskning.

Anläggningen påminner om Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Man har ungefär samma typer av acceleratorer och annan apparatur till sitt förfogande.

Institutet har sitt namn efter den legendariske rumänske kärnforskaren Horia Hulubei. Som ung deltog han som stridspilot på västfronten under första världskriget. Efter kriget startade han den första rumänska flyglinjen: Konstantinopel–Bukarest–Budapest. 1933 försvarade han sin doktorsavhandling om Comptoneffekten vid Sorbonne mot opponenterna Marie Curie och Jean Perrin.

1949 grundade han tillsammans med några kolleger Rumäniens första kärnforsknings­institut i vad som då kallades ”ingenjörsstaden” Magurele. Under en tid arbetade här flera tusen personer. I dag är siffran ungefär 800.

Mer på ELI-NPs webbsida.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS