Doxa Certex: Trasiga tänder fylls med keramer

2002-02-13 13:00  
Tandläkaren Lena Sahlberg böjer sig fram över Samuel Björk och lirkar matrisbandet på plats runt den trasiga kindtanden. Håligheten är stor. Hon har tagit bort en gammal amalgamplomb som börjat spräcka sönder tanden. Istället ersätter hon den med ett nytt keramiskt fyllnadsmaterial.

Kanske kan materialet bäst beskrivas som en sorts betong för tänderna där cementen består av kalciumaluminat. Det är uppblandat med andra mikromineralpartiklar för att få rätt styrka och färg. Det är ogiftigt och ger inga kända allergier. Precis som betong härdar det i flera steg och ger till sist en homogen fyllning utan porer.

Lena Sahlberg lyfter upp den lilla vita, lätt fuktade tabletten och petar in den i håligheten. Materialet är lite kort i konsistensen, ungefär som en pajdeg gjord på mycket mjöl. Tabletten smular sig, men blir formbar när hon packar den. Eftersom materialet är fukthärdande gör det inte något om det är lite fukt kvar i håligheten.

Efter några minuter är lagningen klar så här långt. Samuel Björk kan resa sig ur tandläkarstolen, men ska hålla munnen stängd i fem minuter till för att materialet ska härda bättre. Inom en timme håller den nyfyllda tanden att tugga på. Fyllningen expanderar något under den första härdningen vilket ger en mycket god bindning till dentinet och emaljen.

Det nya materialet, som kallas Doxadent, tillverkas av Uppsalaföretaget Doxa Certex, grundat av innovatören och keramforskaren Leif Hermansson. Han började utveckla det redan 1987 när han var forskningschef vid Asea Cerama i Robertsfors:

- Min fru som är tandtekniker sade åt mig "Leif, du måste göra något vettigt med dina keramer". Hon berättade att hon till och med bett till Gud om ett bättre ersättningsmaterial för amalgam.
- Då såg jag på en gång möjligheten att skapa ett bättre material och jag formulerade fem bärande principer för ett nytt system.

Sedan dess har det varit en lång och bitvis slitsam process att utveckla materialet.

- Det var sju svåra år och jag har sju barn, säger Leif Hermansson.

- Det stora tekniska problemet har varit att hålla koll på dimensionsstabiliteten. 1998 var vi säkra på att vi klarade det, mycket tack vare Lars Kraft, doktorand vid Uppsala universitet.

Samuel Björk håller säkert med om betydelsen av dimensionsstabiliteten. Amalgamet i hans gamla fyllning hade börjat korrodera och därmed expandera och spräcka sönder tanden. Precis som hos hundratusentals andra svenskar med gamla amalgamfyllningar.

Nuförtiden ersätts de ofta med kompositmaterial, "plastlagningar". Men plasten drar i stället ihop sig under härdningen med risk för att det bildas en spalt mellan tand och fyllning där karies utvecklas på nytt. Det kan också skapa spänningar som retar nerven och ger ilningar och värk i tänderna. Dessutom har tandvårdspersonal drabbats av överkänslighet och allergier mot de ohärdade plasterna.

Lena Sahlberg anser att hon själv arbetar snabbare med Doxadent än hon tidigare gjorde med kompositer. Men andra tandläkare Ny Teknik talat med håller inte med utan beskriver hanteringen som "lite pysslig". De får delvis stöd av Doxa Certex vd, Peter Bramberg:

- Det som är det fantastiska är själva materialet. Det vi måste jobba med är framförallt hanteringen hos tandläkaren, det måste bli lättare att arbeta med. Men redan har 1 500 av 8 000 svenska tandläkare gått vår tretimmarskurs.

- För tandläkaren gäller att ju snabbare det går att göra en högkvalitativ lagning, desto fler patienter kan man ta emot och det är det delvis det som avgör lönsamheten.

En lagning med Doxadent är snyggare än en amalgamplomb. Men till skillnad från en kompositlagning saknar materialet lystern hos en tand och ger ett kritigt intryck. Därför passar den idag bara för lagningar i kindtänderna. Håligheterna måste också ha en sådan form att materialet går att packa ordentligt, det passar inte för avbitna hörn. Leif Hermansson räknar med att snart kunna lansera ett förbättrat material som dels är mer plastiskt, dels har den rätta emaljlystern. Han ser också andra möjliga användningar för materialet, till exempel inom ortopedi.

Men Doxa Certex ska förbli inriktat på att utveckla, tillverka och sälja tandlagningsmaterial. Därför har företaget knoppat av ett utvecklingsbolag, Cerbio Tech, för att exploatera nya tillämpningar.

Idag ligger företaget i kontorskomplexet Kristallen i utkanten av Uppsala. Här ryms både kontor och en liten "tablettfabrik". Doxa Certex styrelse har fattat ett strategiskt beslut att företaget ska förbli ett Uppsalaföretag. Här finns en intressant miljö för nyföretag inom bioteknik och bra möjligheter att rekrytera personal.

Internationellt är amalgam fortfarande det vanligaste fyllnadsmaterialet. Samtidigt är efterfrågan på bättre tandfyllnadsmaterial stor. I Sverige finns idag flera bolag med inriktning på nya tandvårdsmaterial och metoder. Dit hör till exempel Biora med ett medel mot tandlossning och Nobel Biocare som gör tandproteser som sätts fast med titanskruvar i käkbenet och Mediteam med ett kariesupplösande medel. Skellefteåföretaget Decim har utvecklat ett system för att tillverka tandersättningar i keramer med hjälp av lasermätning och cad.

Flera av de svenska dentalbolagen har haft svårt att nå sina ursprungliga mål i tillväxt och lönsamhet. Det gör att de ibland haft svårt att locka nytt kapital via aktiemarknaden. Doxa Certex är idag onoterat och har relativt gott om riskkapital efter en nyemission på 126 miljoner kronor förra året. Ambitionen är att börsnotera företaget 2003 till 2004.

En förklaring till att det gått långsamt för dentalbolagen är att tandläkarkåren vill gå försiktigt fram. Tandläkarna vill verkligen vara säkra på att de nya metoderna verkligen håller vad de lovar, inte bara det närmaste året, utan över lång tid. Doxa Certex satsar på att få stöd från "akademiska nyckelinstitutioner", genom samarbete med dentaluniversitet i Skandinavien, USA, Japan och Tyskland.

I mitten av januari fick företaget dessutom sitt keramiska fyllnadsmaterial godkänt av USAs motsvarighet till socialstyrelsen, Food and Drug Administration.

Erik Mellgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL