ANNONS FRÅN HÖGSKOLAN VÄST
Teknikomställningen kräver nytänk om lärande
Industri 4.0 förändrar arbetslivet för många. Digitaliseringen ställer krav på nya kunskaper, nya sätt att samarbeta, nya sätt att leda och organisera arbetet. Men hur gör man? Forskare på Högskolan Väst söker svaren tillsammans med industrin.
– Digitaliseringen är en av flera stora strukturomvandlingar som pågår i samhället. Den nya tekniken innebär förändringar och utmaningar på flera områden – inte minst inom industrin, säger Lars Walter, professor i Arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst.
– Kompetensutveckling kommer att vara en central fråga de närmaste tio åren. Det räcker inte med att ta in unga nyutbildade människor. Nya roller och arbetssätt väntar alla som jobbar inom tillverkningsindustrin. Men det behöver inte nödvändigtvis innebära jättestora förändringar för alla.
Många industriföretag kommer att investera stort i ny teknik. Lars påpekar att det är lika viktigt att investera i personalens kompetensutveckling och ha förståelse för komplexiteten i teknikomställningen.
– Industriledare verkar generellt sett inte vara så oroliga över den nya tekniken, utan funderar mer över hur medarbetarna ska ta emot den. Innan företag investerar i exempelvis en ny robotpark behöver ledningen ta på sig medarbetarnas glasögon. Hur påverkar den nya tekniken arbetet för operatören, mellanchefen, ekonomen med flera? Vilka nya kompetenser behöver de?
– Det fungerar oftast inte att först ta in tekniken och sedan ta tag i kompetensutvecklingen. Om resultatet ska bli optimalt måste personalen delta i processen från start. På så vis kan kostsamma misstag undvikas och omställningen blir smidigare och snabbare.
Se filmen om utbildningskonceptet som möter industrins behov av kompetensutveckling.
Lars och hans forskarkollegor på Högskolan Väst fördjupar sig i frågor kring hur industrin kan integrera medarbetarna i teknikomställningen på ett bra sätt. I högskolans relativt nystartade forskningsmiljö Primus bedrivs tvärvetenskaplig forskning inom teknik och lärande. Ingenjörer och samhällsvetare forskar och lär tillsammans med industriföretag i en rad olika industrirelevanta projekt.
– Helheten är viktig. Teknik och lärande är två perspektiv som behöver giftas samman. Vi arbetar inte i stuprörsmodellen, utan knyter ihop det högteknologiska kunnandet med kunskaper om mänskligt beteende, säger Lars.
Se filmen om forskning kring yrkeskunnande, AI och digitalisering.
Ett av flera forskningsprojekt är Artificial and Human Intelligence through learning (A-HIL) som leds av professor Ulrika Lundh Snis. Här samverkar forskarna med Siemens Energy och GKN Aerospace.
– Vårt arbete handlar om att förstå hur artificiell och mänsklig intelligens kan integreras på ett smart sätt i företagens digitaliseringsprocess. Utan den kunskapen finns en risk att tilltron till tekniken antingen blir alltför stor eller att den urholkas, berättar Ulrika.
– Medarbetarnas yrkeskunnande är lika viktigt i framtiden, även om yrkesrollerna kommer att se annorlunda ut. För att lyckas väl med teknikomställningen behöver medarbetarna delta i utformningen av de nya produktionsuppläggen. Deras kunnande och erfarenheter behöver vävas in i de nya digitala verktygen.
I projektet A-HIL identifierar forskarna nya arbetsmodeller och kritiska faktorer för organisering och lärande i teknikomställningen.
– Det är en stor lärprocess för alla funktioner i företaget. Kompetensutveckling behöver göras på nya sätt, chefer och företagsledning får en ny typ av beslutsunderlag och organiseringen påverkas.
Forskning om omställningen till virtuell beredning av skärande bearbetning.
