Skärpt terrorlag kan tillåta ökad övervakning

2017-06-07 14:36
Anders Ygeman (S). Foto: Patrik Österberg / IBL Bildbyrå

Regeringen och Alliansen har nått en överenskommelse om nya åtgärder mot terrorism.

(Artikeln är uppdaterad)

Kontrollen av personer som bedöms utgöra säkerhetshot föreslås skärpas och en utredning ska se över lagen om särskild utlänningskontroll.

– Vi skärper det förebyggande arbetet mot terrorism, vi stärker Säpos och polisens möjligheter att ta del av signalspaning och möjligheterna till kameraövervakning och stärker förmågan att hantera terrorhot, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) på en pressträff.

Ygeman säger att det är viktigt att överenskommelsen är bred, i och med att regeringen och de fyra borgerliga partierna står bakom den. Vänsterpartiet hoppade av de tidigare samtalen och har inte varit med i denna runda, som inleddes efter terrordådet på Drottninggatan den 7 april.

Överenskommelsen är på flera sidor och har många punkter. De flesta av de förslag som partierna förde fram när samtalen inleddes i slutet av april finns med. Då fanns ett tiotal förslag från regeringen och de fyra borgerliga partierna på bordet.

Inrikesministern säger att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), ska se över skyddet för fotgängare och andra i det offentliga rummet, det vill säga på gator och torg och andra ställen där många människor rör sig. Det kan handla om att sätta upp betonghinder och annat som gör det svårare att genomföra attentat med lastbilar, som skedde vid attacken på Drottninggatan.

Enligt överenskommelsen ska polisens möjligheter till kameraövervakning förenklas. Polismyndigheten har exempelvis efterfrågat att snabbare kunna få tillgång till information från de kameror som finns vid betalstationerna där trängselavgiften tas ut.

Liberalernas företrädare Roger Haddad framhåller att åtgärderna inte bara tar sikte på migrationsströmmar och utifrån kommande hot utan även den inhemska radikaliseringen och extremismen, om det så handlar om jihadism, vänster- eller högerextremism.

– Jag är väldigt glad över att vi har fått en bred överenskommelse, säger Annika Hirvonen Falk (MP).

Hon säger att hon är särskilt glad över att den också innehåller förslag för förebyggande arbete.

Läs mer:

Läs mer: Så vill ministern förebygga terrordåd med fordon

Enligt nuvarande regler om signalspaning kan Säpo inte ta emot underrättelser från signalspaning gällande företeelser som berörs av en förundersökning. Det är ett problem som flera pekat på och en utredning kommer därför att tillsättas för att Säpo ska kunna ta emot underrättelser från signalspaning parallellt med en pågående förundersökning.

Samtidigt som möjligheterna för formerna för signalspaning utökas ska också tillsynen över den skärpas, enligt Annika Hirvonen Falk.

Ett annat förslag är att nationella insatsteam mot radikalisering och extremism ska inrättas. För att stärka samhällets förmåga att kartlägga och förstå extremistisk propaganda, framförallt spridning och organisation på nätet, kommer uppdraget som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att utökas inom området.

Lärare ska genom Skolverket bli utbildade i hur man kan hantera extremism och rasism i klassrummen och bland elever i riskzonen.

Kommuner som har problem i "individrelaterade ärenden" ska också kunna få konkret stöd från insatsteam. Kommunerna ska bland annat få hjälp att ta fram lokala lägesbilder och handlingsplaner.

Statsbidrag ska inte kunna användas för våldsbejakande och antidemokratiska budskap. En ny utredning ska tillsättas skyndsamt för att se över hur ett förtydligat demokratikriterium ska kunna införas vid statlig bidragsgivning.

Partierna är också överens om att terrorattentatet den 7 april ska utredas. Utvärderingen ska analysera hur väl samhället klarade sin uppgift och dra relevanta slutsatser för framtiden. I uppdraget ingår också att undersöka hur information spreds vid terrordådet.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Kalle Wiklund

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt