Samhälle

Ljusglimtar i matematikmörker

Foto: Pixabay

Inom kort kommer besked hur svenska elever klarar matten i internationella kunskapstester. En och annan ljuspunkt finns.

Publicerad

Finns det skäl att tro att den dalande kurvan har vänt? Ja, kanske. Det finns några tecken på ett eventuellt trendbrott.

Svenska skolelever har halkat efter i matte, jämfört med såväl tidigare svenska elevkullar som elever i andra länder. Det har internationella tester som Timss, Timss Advanced och Pisa visat.

Nu går många och väntar på resultaten från de senaste undersökningarna, gjorda 2015, och sannolikt är det många som känner viss nervositet.

Men där mattekunskaperna behövs som mest, på de tekniska universiteten, tycks det faktiskt ha hänt något. Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm har sedan 1997 låtit nybörjarstudenter göra ett diagnostiskt prov. De senaste åren har resultaten förbättrats, och särskilt från 2014.

– Det är mest påtagligt bland dem som kommer direkt från gymnasiet, säger Hans Thunberg, universitetslektor i matematik vid KTH.

Förklaringen skulle kunna vara att dessa elever är de första som läst enligt den nya läroplanen, Gy11. Reformen innebar att mattekurserna på naturvetenskapligt och tekniskt program blev bättre anpassade efter högskolans kurser och krav. Därför är det inte alls uteslutet att Timss Advanced 2015 kommer att visa en liten förbättring

– De senaste kullarna 19-åringar är lite bättre förberedda än de som läste i det gamla gymnasiet, säger Hans Thunberg.

Även vid Chalmers i Göteborg visar resultatkurvan ansatser till att stiga de senaste åren, om än inte lika tydligt som vid KTH. Proven skiljer sig dock åt, poängterar båda lärosätena.

Jana Madjarova, biträdande professor i matematik vid Chalmers, delar Hans Thunbergs uppfattning att mattekurserna på gymnasiet blivit bättre.

– Det är helt klart så att de studenter jag hade i början av 90-talet kunde mer än 2000-talets studenter. Men jag tycker att det ser bättre ut de två senaste åren.

Hon ser också ett par andra ljusglimtar: Intresset för Skolornas matematiktävling har ökat och i Internationella matematikolympiaden i år nådde Sverige sitt bästa resultat sedan 2000.

– Men vi får komma ihåg att det är den absoluta spetsen som deltar i tävlingar och söker sig till civilingenjörsprogram. Det behöver inte betyda att de breda resultaten blir bättre, säger Jana Madjarova.

Men det finns ett par faktorer som talar för att mattekunskaperna kan stiga i skolan som helhet, enligt Peter Nyström som är föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning:

– Det finns positiva inslag som Matematiklyftet, som nått så många lärare. Matematiken får också mer tid i skolan. Om vi inte gör något alldeles tokigt borde det leda till en förbättring, säger Peter Nyström.