Svensk internetpionjär tar hem guldmedalj för framsteg i forskning och teknik

2018-10-26 11:30  

En av Sveriges främsta it-säkerhetsexperter, Anne-Marie Eklund Löwinder, får nu ta emot en guldmedalj från IVA för sina betydande insatser för att stärka den globala digitala infrastrukturen internet.

– Det känns fantastiskt! Och extra glad är jag över att det sammanfaller med att jag nu är på mjölkpaketen och förklarar DNS och DNSSEC, som jag har ägnat mycket av mitt yrkesverksamma liv åt, säger hon.

DNS står för domain name system, på svenska domännamnssystemet. DNSSEC är en säkerhetsfunktion som gör det svårare att manipulera informationen i domännamnssystemet.

Som informationssäkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige, IIS, ansvarar Anne-Marie Eklund Löwinder bland annat för att den svenska toppdomänen ”.se” drivs säkert.

Läs mer: Nu undersöks myndigheters digitala sårbarhet

Hon tycker själv att hennes stora insats är att hon är en drivande person som inte ger sig. Det är tack vare att hon drev på så hårt som Sverige 2005 som första land i världen införde säkerhetstillägget till domännamnssystemet DNSSEC, trots att många tvekade.

– Jag har aldrig varit rädd. Många är rädda för att ta utmanande beslut och det här var ju en åtgärd som kunde påverka många användare.

Det fantastiska med internets kommunikationsarkitektur är att alla kan använda den och att det går att ansluta vad som helst utan att fråga om lov, anser hon. Samtidigt finns det mycket kvar att göra när det gäller infrastrukturen, och gemene man tenderar att lita för mycket på att den ska fungera hela tiden.

– För att öka säkerheten måste vi som jobbar med infrastruktur bygga in så mycket skydd som möjligt för att den ska bli säkrare och robustare. Men det gäller också att användarna blir mer medvetna.

Vi använder nätet till saker där folk dör om det går fel”

Största utmaningen som hon ser framåt är att sakernas internet gör sitt intåg. Det var nog aldrig tänkt att internet skulle användas till något som kan vara så kritiskt, konstaterar hon.

– Webbsidor, filöverföringar och mejl är inte tidskritiska, men nu börjar vi använda nätet till saker där folk dör om det går fel, medicinsk utrustning som pacemakers till exempel.

Problemet är att ingen reflekterar över konsekvenserna av att så mycket kopplas upp.

– Vi måste försöka se vilka följder det uppkopplade, sammankopplade samhället får. De här prylarna är billiga och produceras i stor skala. De har inget grundskydd och det ställs inga krav.

Läs mer: ”Stater och företag har inte förstått hur digitalt bundna de är”

En annan aspekt är att allt fler använder samma programvara och teknik, vilket betyder att en sårbarhet i den tekniken drabbar väldigt många.

– Det blir en aggregerad riskutveckling som vi måste ta höjd för. Var och en tittar förhoppningsvis på säkerheten inom sin organisation men det krävs också en överblick och en medvetenhet om att inte ha alla ägg i samma korg.

Även aktiebolaget Sverige måste ställa högre krav, till exempel genom att lägga en grundskyddsnivå för alla myndigheter. I dag ser det dåligt ut, inte minst när det gäller skydd mot intrång och attacker, enligt Anne-Marie Eklund Löwinder.

– Det är som att digitaliseringen har blivit en autonom kraft som ingen har inflytande över, fast det i själva verket är resultatet av olika val. Görs valen mer medvetna kanske risken för allvarliga incidenter minskar, betonar hon.

AI-utvecklingen är ännu en trend som växer

Där finns en slags övertro på vilka problem AI ska lösa, påpekar hon. Och även här finns stora risker.

– Datamängderna är stora, systemet matas med regler och sedan ska det lära sig själv. Matas det med fel saker, till exempel tidigare beslut som har färgats av diskriminering, så fortsätter systemet att fatta diskriminerande beslut.

Anne-Marie Eklund Löwinder om första kontakten med internet:

"När jag pluggade på Stockholms universitet kopplade vi upp oss mot andra universitet via KOM, en föregångare till sociala media. Det var där någon gång på 80-talet som jag blev kär i internet för första gången. Att sedan kärleken inte alltid har varit besvarad är en annan historia".

Och om att synas på mjölkpaketen:

"De som känner mig vet att jag har jobbat länge för säker DNS. Syftet med Arla-kampanjen är att lära fler om det som finns bakom mobilen, plattan och datorn, som fungerar hela tiden men som få vet vad det är".

Här är samtliga IVA:s guldmedaljörer 2018:

– Professor Lennart Ljung för sina grundläggande insatser inom reglerteori, som spänner från djupa till praktiska teoretiska tillämpningar. 

– Fil. Kand. Anne-Marie Eklund Löwinder, för att stärka den globala digitala infrastrukturen internet.  

– Teknologie hedersdoktor Rune Andersson för sitt framgångsrika ledarskap i stora publika företag i kombination med uppbyggnad av den egna företagsgruppen.

– Professor Torsten Persson för sin nyskapande forskning inom gränslandet mellan nationalekonomi och statsvetenskap. 

Karin Myrén

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt