Mindre klimatanpassning när budget skärs ner

2020-10-12 13:27  

Runt om i landet bygger kommuner skyddsvallar och annat för att förhindra översvämningar, vilket kostar enormt stora belopp. Men nästa år kan det bli stopp, eftersom MSB inte kommer kunna bevilja några bidrag till nya projekt då regeringen minskat anslagen med 50 miljoner.

I regeringens budgetproposition dras de bidrag som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fördelar till kommuner som vidtar förebyggande åtgärder mot naturolyckor, främst ras, skred och översvämningar, ner.

De minskar från 74,8 miljoner kronor till 24,8 miljoner kronor per år de kommande tre åren.

– Det kommer att innebära att vi i princip inte kommer att kunna bevilja några bidrag till nya åtgärder i kommunerna. Det här tycker vi är väldigt olyckligt för nu har både vi och andra aktörer, inte minst kommunerna, arbetat med att identifiera riskerna och nu behövs det faktiska, praktiska åtgärder – att bygga vallar, schakta av eller på annat sätt skydda bebyggelse, säger Mette Lindahl Olsson, enhetschef vid MSB.

Runt om i landet bygger kommuner skyddsvallar och annat för att förhindra översvämningar, vilket kostar enormt stora belopp. På bilden översvämning vid Hurva i Skåne. Foto: Johan Nilsson / TT

MSB: ”Vi förstår inte logiken”

MSB prioriterar samhällsviktig verksamhet, där konsekvenserna av översvämningar och höjningen av havsnivån, kan bli stora för både samhället och individen. Arvika har exempelvis fått cirka 100 miljoner kronor för att skydda hela sitt centrum från översvämningar.

– Vi förstår inte logiken. Förra året fick vi 55 miljoner kronor extra, totalt 129,8 miljoner, för att de här åtgärderna var så viktiga och nu får vi 50 miljoner kronor mindre än i år. Det blir väldigt hattigt för oss att handlägga de här ärendena. Konkret betyder det här att det inte kommer att finnas så mycket pengar till det alla pratar om – att vi måste vidta åtgärder för att skydda oss mot klimatförändringarna, säger Mette Lindahl Olsson.

Samtidigt som MSB fick sitt anslag för förebyggande av naturolyckor krympt till en tredjedel fick Statens geologiska institut, SGI; 100 miljoner konor för att skydda kommunerna längs Göta älv från ras och skred.

– Jag förstår faktiskt inte hur de tänker när SGI får 100 miljoner för att skydda mot Göta älv och vi får 50 miljoner mindre än i år för hela landet, säger Mette Lindahl Olsson.

Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för planering, säkerhet och miljö vid SKR, instämmer i kritiken mot nedskärningarna.

– Effekten blir att det inte kommer att genomföras lika mycket klimatanpassning i befintlig miljö. Det är synd eftersom det är en angelägen fråga och det här var översökt redan förra året, säger hon.

14 kommuner har sökt sammanlagt för 19 åtgärder

Söktrycket från kommunerna har varit högt de senaste åren, ansökningarna brukar landa på omkring 250 miljoner kronor. I år har 14 kommuner sökt bidrag till 19 åtgärder, enligt tidningen Tjugofyra7.

– Vi har lyft att det är viktigt att det måste vara ett nationellt ansvar att klimatanpassa Sverige, därför ska inte kommunerna behöva stå för hela kostnaden.

SKR och MSB har försökt påverka regeringen för att öka anslagen till detta. MSB anser att en rimlig nivå är att de skulle få anslag på 2019 års nivå, det vill säga knappt 129 miljoner kronor. Men istället blev det alltså en minskning till 24,8 miljoner kronor.

– Vi har inte fått någon förklaring till detta, säger Ann-Sofie Eriksson.

Mette Lindahl Olsson säger att hoppet nu står till att det blir förändringar i höständringsbudgeten.

TT har sökt inrikesminister Mikael Damberg för en kommentar.

För att rädda de utsatta sandstränderna i Ystad sandskog fylls de på med sand från havsbotten. Arbetet har pågått i ungefär tio år. Foto: Stig-Åke Jönsson/TT

Ystad: ”Kusterosionen är ett katastrofalt skeende”

Ystad försöker rädda sina sandstränder och behöver varenda krona.

– Vi har vidtagit väldigt mycket åtgärder för att motverka negativa effekter av kusterosion och skapa en buffert inför stigande havsnivåer och översvämning. Det är klimatanpassning på hög nivå, men vi verkar ha dragit nitlotten i årets budget, säger Mona Skoog, miljö- och klimatstrateg i Ystad kommun.

Ystad kommun har arbetat med klimatanpassning för att rädda sina sandstränder i tio år och har lagt ner miljontals kronor på det. Därför har kommunen kämpat för att få kusterosion klassat som en naturolycka. Det har gått trögt, men efter flera avslag gör de ett nytt försök i år.

Kommunen har nu sökt 23,6 miljoner kronor i bidrag för strandfodring av Ystad sandskog.

Skälet är att myndigheten i kartläggningar har identifierat att Ystad riskerar att drabbas av översvämningar.

– Jag tänkte att om de själva har identifierat att vår kust löper risk att översvämmas då tar jag chansen att söka medel. Vi som lever här nere i södra Sverige upplever att kusterosionen är ett katastrofalt skeende. Det går väldigt fort och är svårt att förhindra när det väl sker, säger Mona Skoog.

”Förödande att regeringen drar ner anslagen”

Möjligheten att söka pengar till förebyggande åtgärder hos MSB är viktig för kommunerna.

– Det här är en otroligt viktig fond för oss kommuner eftersom de här åtgärderna är extremt kostsamma. För oss är det förödande att regeringen väljer att dra ner anslagen så mycket som man gjort, säger Mona Skoog.

Hon berättar att alla kustkommuner i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland och Öland kommer att påverkas av stigande havsnivå och behöver vidta åtgärder.

– Vi tittar avundsjukt på kommunerna längs Göta älv som kan söka pengar för att motverka ras och skred hos Statens geologiska institut, som fått 100 miljoner att fördela. Vi behöver de här pengarna i samma utsträckning som dem.

Sandstränderna i Ystad sandskog är mycket välbesökta året runt.

– Dessa områden är riksintressanta och utgör en buffert för att skydda bakomliggande områden. Människor från hela världen kommer dit. Vi hoppas att staten inser att man måste ta ett nationellt ansvar för rädda våra stränder, säger Mona Skoog.

Förutom Ystad har 13 andra kommuner sökt bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Vellinge har sökt det största bidraget, 98,9 miljoner kronor. Norrköpings kommun har sökt näst mest 84, 9 miljoner kronor för översvämningsåtgärder längs Ljura bäck.

Fakta: Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetar med att förebygga och mildra effekterna av naturhändelser, främst ras och skred, skogsbrand, storm och översvämning, samt att anpassa samhället till ett förändrat klimat.

En del i detta arbete är att fördela statsbidrag. Varje år kan kommuner ansöka om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor i bebyggda områden. Under 2020 har MSB 74,85 miljoner kronor att fördela.

14 kommuner har i år ansökt om 240 miljoner kronor i statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Det är det största antalet kommuner som sökt sedan 2014.

Källa: msb.se

Petronella Uebel/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt