Larmet: Ny byggmetod ger risk för mögel

2019-09-12 06:00  

2015 dömde Högsta domstolen ut metoden med enstegstätade putsade fasader. Nu finns en något förändrad konstruktion på marknaden. Men även den riskerar att börja mögla, visar en ny rapport.

(Artikeln är uppdaterad)

Fuktläckagen i enstegstätade fasader har kallats för Sveriges största byggskandal. Mängder av husägare har drabbats av fukt- och mögelskador. Byggmetoden innebär att puts läggs direkt på isoleringen utan luftspalt emellan. När den används på träregelstommar har den visat sig extremt känslig för inträngande fukt.

Ett 30-tal husägare i Svedala drev sina klagomål mot husbyggaren Myresjöhus ända till Högsta domstolen, som 2015 konstaterade att byggmetoden utgjorde ett så kallat fel i entreprenad och att husbyggaren hade varit vårdslös som hade valt den.

Svedalahusen var byggda med cellplast som isolering och ett lager tunnputs utanpå. Under senare år har en modifierad enstegstätad konstruktion, med mineralull och tjockputs, dykt upp på marknaden.

Risk för mögel även med mineralull

Nu menar experter att inte heller den håller måttet. Villaägarnas riksförbund har låtit Olof Mundt-Petersen, konsult på Polygon AK-Konsult samt gästforskare på Lunds tekniska universitet, utreda risken för fukt- och mögelskador i konstruktionen. Ny Teknik har i förväg fått ta del av rapporten, som publiceras den 12 september.

Beräkningarna har gjorts för olika typer av fasader i Lund respektive Stockholm och med olika antaganden om mängden slagregn som kommer in innanför isoleringen.

Läs mer: Trots larmet om byggmetoden: ”Vi har gjort de tester som behövs”

Resultatet är tydligt. I den äldre typen av enstegstätad fasad, med cellplast, är det vid en procents slagregnsinträngning stor risk för mögelpåväxt på trästommen under hela året, både i Lund och Stockholm.

– Det är garanterat att skador kommer att inträffa, säger Olof Mundt-Petersen.

Den modifierade metoden, med mineralull som isolering, får ett bättre resultat. Men långt ifrån bra. Konstruktionen riskerar mögelpåväxt från maj till oktober i Lund. Risken är något lägre i Stockholm men förekommer under ungefär samma tidsperiod.

– Mineralull är bättre än cellplast, men långt ifrån lika bra som en tvåstegstätad konstruktion med ventilerad luftspalt, säger Olof Mundt-Petersen.

"Oroväckande att bolagen inte lägger korten på bordet"

Resultaten stämmer överens med de undersökningar som forskningsinstitutet SP (numera Rise) har gjort av skador på konstruktionstypen. Fuktvärdena är inte lika höga och skadorna inte lika omfattande som i den ursprungliga enstegstätade konstruktionen med cellplast.

– Skadeproblemen är stora även med mineralull, säger Anders Jansson på Rise.

En del företrädare för byggbranschen har tidigare hävdat att mineralull är ett säkert val i enstegstätade konstruktioner därför att den har en dränerande funktion. Men det är inte klarlagt hur stor dräneringsförmågan är, anser Olof Mundt-Petersen:

– Frågan är hur mycket vatten som tränger in, om det är mer eller mindre än vad som kan torka ut. Det blir helt avgörande för om en konstruktion kommer att klara sig. En ventilerad luftspalt har en mycket större uttorkande förmåga, säger han.

Läs mer: Förlikning kostar Myresjöhus miljonbelopp

Den modifierade enstegstätade konstruktionen säljs av flera fasadsystemleverantörer. En del kallar den i sin marknadsföring för tvåstegstätad. Det tycker Olof Mundt-Petersen är högst tvivelaktigt.

– Läser man bibeln som fan kanske man kan få det som marknadsförs nu till att bli tvåstegstätat. Men allt vedertaget säger att en tvåstegstätad fasad ska ha luftspalt. Det är oroväckande att bolagen inte lägger korten på bordet, säger han.

Slutsatsen i rapporten är att tvåstegstätade konstruktioner, med en ventilerad luftspalt som är öppen i toppen och botten, ska väljas när nya byggnader uppförs eller fasadrenoveringar utförs. Det är också Villaägarnas generella rekommendation.

– Jag skulle akta mig för den modifierade enstegstätade konstruktionen. För stora delar av landet, där det förekommer slagregn, säger rapporten att konstruktionstypen är ett problem om den används på träregelväggar, säger Johan Smeds, byggteknisk expert på Villaägarna.

Fyra leverantörer: Därför litar vi på konstruktionen

Flera typer av putsfasader som saknar luftspalt finns dock fortfarande på marknaden och marknadsförs för träregelstommar. Ny Teknik har ställt frågor till fyra leverantörer.

Paroc

Isoleringstillverkaren Paroc marknadsför två fasadsystem utan luftspalt, en med tunnputs och en med tjockputs. Båda har stenull, en typ av mineralull, som isolering. Systemen har funnits på marknaden i ungefär fem år.

– Stenull torkar ut snabbt, så de flesta skador har kunnat undvikas. Det här ger en fuktsäker konstruktion om man täcker in hela stommen med en fukttålig skiva. Vi har haft en reklamation på tio år och då gällde det en konstruktion utan stomskyddet, säger Tony Kjellén, teknisk rådgivare på Paroc.

Weber Saint-Gobain

Materialleverantören Weber Saint- Gobain marknadsför ett putssystem utan luftspalt för träregelstommar: Serporoc MK2. Den består av tjockputs och mineralull (antingen stenull eller glasull) och har funnits på marknaden sedan slutet av 1970-talet.

– Vi har sett genom tester hos forskningsinstitutet Rise att minst 95 procent av den fukt som kommer in innanför isoleringen dräneras ut omedelbart. Resterande mängd absorberas i material och diffunderar sedan ut, säger Stefan Kanda, Webers produktchef för putsfasader.

Weber har efter att artikeln publicerats bett att få komma med ett genmäle. Läs det längst ner i artikeln.

Sto Scandinavia

Fasadleverantören Sto Scandinavia säljer ett putssystem utan luftspalt för träregelstommar, Sto Therm Vario D. Den består av en egenutvecklad variant av cellplast som ska ha en dränerande funktion. Systemet har funnits på marknaden i ungefär sju år, och produktchef Johan Claesson säger att företaget inte har fått in något klagomål.

Finja

Materialleverantören Finja säljer sedan tio år tillbaka ett fasadsystem utan luftspalt för träregelstommar, Iso-Plus, som består av tjockputs på mineralull. Enligt företagets presstalesperson Veronica Jensen har företaget inte haft några fuktproblem så länge entreprenören har följt anvisningarna.

Weber, Sto och Finja kallar sina system för tvåstegstätade, trots att de saknar luftspalt. Företagen menar att benämningen är korrekt, eftersom regn- och vindskydd finns i olika skikt.

Läs mer: Efter domen: JM slutar med fuktdrabbad fasad

Ingen av leverantörerna som Ny Teknik kontaktar blir bekymrade över Villaägarnas konsultrapport. De känner sig trygga på grund av provningar de har gjort på olika institut.

– Vi har gjort tester hos forskningsinstitutet VTT i Finland som visar att stenull är den isolering som torkar snabbast jämfört med andra material, säger Tony Kjellén på Paroc.

”Ändå har fel noterats”

– Verifieringen vi gjorde hos Rise, våra interna tester samt 40 års erfarenhet i fält gör att jag har torrt på fötterna, säger Stefan Kanda på Weber.

– Vi har gjort de tester som behövs hos Rise med bra resultat. Systemet är dessutom märkt med Rises kvalitetsstämpel P-märket, säger Johan Claesson på Sto Scandinavia.

Olof Mundt-Petersen är dock skeptisk till om lösningarna är tillräckligt robusta i verkligheten.

– Jag har själv gått fuktronder på byggen där entreprenören var certifierad och fasadsystemet var P-märkt. Ändå har fel noterats till exempel i de vattenutledande detaljerna, säger han.

Målet i Högsta domstolen

Husägarna i Svedala upptäckte höga fuktvärden i sina enstegstätade putsfasader och ville att Myresjöhus skulle bekosta ombyggnad till en tvåstegstätad konstruktion. Tvisten pågick i åtta år.

Efter Högsta domstolens utslag gick frågan om ersättning till husägarna tillbaka till hovrätten. En medlare utsågs och 2016 nåddes förlikningar med alla husägare. Ett 15-tal husägare valde att låta Myresjöhus bygga om fasaderna medan de andra valde en kontantersättning.

För Myresjöhus landade kostnaden på mellan 10 och 15 miljoner kronor.

Genmäle från Weber: "Vi är trygga med vårt system"

Fasadleverantören Weber har begärt att få skriva ett genmäle på Ny Tekniks artikel:

I september publicerade Ny teknik en artikel som med rubriken ”Ny fasadmetod ger risk för mögel” satte likhetstecken mellan byggmetoder med puts på isolering och risk för mögel. Undersökningen som ligger till grund för artikeln bygger på simuleringar som utförts på uppdrag av Villaägarna. Vi anser att artikeln är behäftad med felaktigheter och vi anser även att Webers certifierade Serporoc fasadsystem felaktigt sammanlänkas med de slutsatser som presenteras i artikeln.

Webers Serporoc fasadsystem har en utvändig ytbeklädnad som består av en tjockputs, därefter en dränerande mineralull och slutligen ett stomskydd. I artikeln berättas att dräneringsförmågan för mineralullen inte är klarlagd, vilket är felaktigt då det finns en tillämpbar standardiserad mätmetod för verifiera dräneringsförmågan i system. I de simuleringar som har utförts har fuktbelastningar från regn antagits komma in till träregelstommen. Härvid har man bortsett från stomskyddets funktion.

Stomskyddsystemet som har speciella stomskyddsskivor och skarvförseglingar är specifikt utvecklat och verifierat för att förhindra vidare inträngning av regn. Det är kombinationen av den yttre putsskiktet och stomskyddet som gör att detta fasadsystem benämns tvåstegstätad.

Artikeln är olycklig för fasadbranschen eftersom den felaktigt sår tvivel om putsade fasaders funktion. Framför allt med tanke på att fastighetsägare med rätta är bekymrade över fasaders långsiktiga funktion.

Webers Serporoc Fasadsystem är verifierat genom omfattande beräkningar och provningar och är utvecklat för att klara det nordiska klimatet. Vi har marknadsfört detta nya fasadsystem sedan 1970-talet och konstant vidareutvecklat dess egenskaper samt säkrat utförandet av detsamma. Under hela denna tid har ingenting framkommit till oss som säger eller indikerar på den risk, som vår lösning felaktigt sammanlänkas med. Vi känner oss idag mycket trygga med Serporocsystemet och den verifiering som utförts hos Rise.

Stefan Kanda, produktchef fasad, Weber

Anders Anderberg, marknadsutvecklingschef, Weber

Ola Lindborg, R&D Manager Wall systems, Weber

 

Ny Tekniks chefredaktör Per Danielson svarar på kritiken från Weber:

Ny Tekniks ambition är att berätta, förklara och granska hur teknik fungerar och varför det är viktigt att känna till.

I september publicerade vi en intervju med Olof Mundt-Petersen, konsult på Polygon AK-Konsult samt gästforskare på Lunds tekniska högskola. Han har på uppdrag av Villaägarna undersökt risken för fukt- och mögelskador i enstegstätade fasader med mineralull som isolering.

Vi har tydligt redogjort för Olof Mundt-Petersens resultat. Det är Olof Mundt-Petersen som menar att dräneringsförmågan från mineralull inte är klarlag – inte Ny Teknik. För att få en balanserad bild lät vi självklart fyra etablerade leverantörer kommentera undersökningen.

Efter publiceringen har Weber återkommit med ovanstående kritik. Vi kan i efterhand konstatera att Weber inte kan påvisa direkta felaktigheter i vår rapportering, inte mer än att det inte vill synas i samband med den här typen av rapporter utförda av Villaägarna.

Vi välkomnar all form av feedback på vårt arbete och rättar när vi gjort fel. I det här fallet har ingen av de inblandade framfört uppgifter som kräver sådan åtgärd.

Per Danielson, chefredaktör

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt