Larmet: Ny byggmetod ger risk för mögel

2019-09-12 06:00  

2015 dömde Högsta domstolen ut metoden med enstegstätade putsade fasader. Nu finns en något förändrad konstruktion på marknaden. Men även den riskerar att börja mögla, visar en ny rapport.

Fuktläckagen i enstegstätade fasader har kallats för Sveriges största byggskandal. Mängder av husägare har drabbats av fukt- och mögelskador. Byggmetoden innebär att puts läggs direkt på isoleringen utan luftspalt emellan. När den används på träregelstommar har den visat sig extremt känslig för inträngande fukt.

Ett 30-tal husägare i Svedala drev sina klagomål mot husbyggaren Myresjöhus ända till Högsta domstolen, som 2015 konstaterade att byggmetoden utgjorde ett så kallat fel i entreprenad och att husbyggaren hade varit vårdslös som hade valt den.

Svedalahusen var byggda med cellplast som isolering och ett lager tunnputs utanpå. Under senare år har en modifierad enstegstätad konstruktion, med mineralull och tjockputs, dykt upp på marknaden.

Risk för mögel även med mineralull

Nu menar experter att inte heller den håller måttet. Villaägarnas riksförbund har låtit Olof Mundt-Petersen, konsult på Polygon AK-Konsult samt gästforskare på Lunds tekniska universitet, utreda risken för fukt- och mögelskador i konstruktionen. Ny Teknik har i förväg fått ta del av rapporten, som publiceras den 12 september.

Beräkningarna har gjorts för olika typer av fasader i Lund respektive Stockholm och med olika antaganden om mängden slagregn som kommer in innanför isoleringen.

Läs mer: Trots larmet om byggmetoden: ”Vi har gjort de tester som behövs”

Resultatet är tydligt. I den äldre typen av enstegstätad fasad, med cellplast, är det vid en procents slagregnsinträngning stor risk för mögelpåväxt på trästommen under hela året, både i Lund och Stockholm.

– Det är garanterat att skador kommer att inträffa, säger Olof Mundt-Petersen.

Den modifierade metoden, med mineralull som isolering, får ett bättre resultat. Men långt ifrån bra. Konstruktionen riskerar mögelpåväxt från maj till oktober i Lund. Risken är något lägre i Stockholm men förekommer under ungefär samma tidsperiod.

– Mineralull är bättre än cellplast, men långt ifrån lika bra som en tvåstegstätad konstruktion med ventilerad luftspalt, säger Olof Mundt-Petersen.

"Oroväckande att bolagen inte lägger korten på bordet"

Resultaten stämmer överens med de undersökningar som forskningsinstitutet SP (numera Rise) har gjort av skador på konstruktionstypen. Fuktvärdena är inte lika höga och skadorna inte lika omfattande som i den ursprungliga enstegstätade konstruktionen med cellplast.

– Skadeproblemen är stora även med mineralull, säger Anders Jansson på Rise.

En del företrädare för byggbranschen har tidigare hävdat att mineralull är ett säkert val i enstegstätade konstruktioner därför att den har en dränerande funktion. Men det är inte klarlagt hur stor dräneringsförmågan är, anser Olof Mundt-Petersen:

– Frågan är hur mycket vatten som tränger in, om det är mer eller mindre än vad som kan torka ut. Det blir helt avgörande för om en konstruktion kommer att klara sig. En ventilerad luftspalt har en mycket större uttorkande förmåga, säger han.

Läs mer: Förlikning kostar Myresjöhus miljonbelopp

Den modifierade enstegstätade konstruktionen säljs av flera fasadsystemleverantörer. En del kallar den i sin marknadsföring för tvåstegstätad. Det tycker Olof Mundt-Petersen är högst tvivelaktigt.

– Läser man bibeln som fan kanske man kan få det som marknadsförs nu till att bli tvåstegstätat. Men allt vedertaget säger att en tvåstegstätad fasad ska ha luftspalt. Det är oroväckande att bolagen inte lägger korten på bordet, säger han.

"Skulle akta mig för den modifierade konstruktionen"

Slutsatsen i rapporten är att tvåstegstätade konstruktioner, med en ventilerad luftspalt som är öppen i toppen och botten, ska väljas när nya byggnader uppförs eller fasadrenoveringar utförs. Det är också Villaägarnas generella rekommendation.

– Jag skulle akta mig för den modifierade enstegstätade konstruktionen. För stora delar av landet, där det förekommer slagregn, säger rapporten att konstruktionstypen är ett problem om den används på träregelväggar, säger Johan Smeds, byggteknisk expert på Villaägarna.

Målet i Högsta domstolen

Husägarna i Svedala upptäckte höga fuktvärden i sina enstegstätade putsfasader och ville att Myresjöhus skulle bekosta ombyggnad till en tvåstegstätad konstruktion. Tvisten pågick i åtta år.

Efter Högsta domstolens utslag gick frågan om ersättning till husägarna tillbaka till hovrätten. En medlare utsågs och 2016 nåddes förlikningar med alla husägare. Ett 15-tal husägare valde att låta Myresjöhus bygga om fasaderna medan de andra valde en kontantersättning.

För Myresjöhus landade kostnaden på mellan 10 och 15 miljoner kronor.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt