Medan buden för att få tillstånd i 3,5 GHz-bandet blev högre och högre under auktionen lade sig Teracom Samhällsnät platt och siktade in sig på bandet där ingen annan vill vara: 2,3 GHz. Auktionen hade utformats för att den som inte fick plats i 3,5 GHz-bandet skulle få första tjing på platsen i 2,3-bandet, ett upplägg som passade Teracom Samhällsnät perfekt.
– Det enda vi var oroliga för var om någon annan skulle göra likadant. Men ingen annan var ute efter det, säger Teracom Samhällsnäts teknikchef Roland Svensson.
Budet på utgångspriset på 400 miljoner kronor garanterar att det statliga bolaget nu får 80 MHz i frekvensutrymmet 2300-2380 MHz. De kommersiella aktörerna fick dela på frekvenserna i 3,5 GHz-bandet.
– Det är ganska naturligt att det hamnade där. Alla fick vad de ville ha, säger Roland Svensson.
Undviker krockar
Men varför siktade Teracom in sig på bandet där ingen annan ville vara? Det handlar om hur tekniken fungerar. På de frekvenser som auktionerades ut används så kallad TDD-teknik för att undvika att signaler krockar med varandra. T:et i TDD står för time, vilket avslöjar att det är tidsfönstret som gör att signalerna inte krockar.
– Enkelt uttryckt finns en tidslucka när basstationen pratar med telefonen och telefonen är tyst, och en när telefonen pratar med stationen. De får inte krocka, förklarar Roland Svensson.
Detta skiljer sig från den FDD-teknik som är vanlig i 4g-nätet. F:et står för frequency och det är alltså att signalerna skickas på olika frekvens som gör att de inte krockar.
Tester inleds snart
Med TDD-teknik måste alla aktörer på samma band ta emot och skicka signaler under samma tidsperiod, för att de inte ska krocka med varandra. Och det här är anledningen till att Teracom vill finnas på ett eget band.
– Vi insåg ganska tidigt att vi skulle få problem om vi var på samma band, eftersom alla andra vill bygga små celler och vi vill bygga stora. Stora celler tar längre tid på sig att sända och ta emot signaler, säger Roland Svensson.
Nu väntar bolaget på att auktionens resultat rent formellt ska godkännas av Post- och telestyrelsen, och sedan ska tester inledas redan under årets första kvartal.
– Det är viktigt att göra ordentliga tester, vilket kommer att ta två eller tre kvartal. Sedan väntar någon typ av utrullning mot slutet av året. Rikstäckande 5g-nät skulle vi kunna ha inom två-tre år, men det beror på vilket behovet är, säger Roland Svensson.
Lokal aktör
När Teracom Samhällsnät förra året bytte ut utrustningen i sitt mobilnät gjordes en upphandling som även täcker etableringen av 5g-nätet. Ericsson vann upphandlingen och bolagen har i dag ett tätt samarbete.
– Ericsson är vår primärleverantör, sedan är det möjligt att även andra kommer in. Jag tror inte att vi gör någon ny, stor upphandling för 5g-nätet, säger Roland Svensson.
Den mest uppmärksammade aspekten av 5g-auktionerna, både i media och storpolitik, har annars varit Huaweis vara eller icke vara som underleverantör. Nu är frågan i domstol, men även om det kinesiska bolaget får klartecken är det inte aktuellt med något samarbete med Teracom, enligt Roland Svensson.
– Vi har gjort vårat val redan tidigare, baserat på andra aspekter. Med tanke på att vårt uppdrag är att leverera till samhällsviktig verksamhet är det viktigt att vi använder oss av en lokal aktör, och Ericsson har sitt huvudkontor några tunnelbanestationer bort från oss, säger han.
Fakta: Teracom Samhällsnät
Teracom Samhällsnät är ett statligt bolag som driver marknätet för radio och TV i Sverige. I februari 2019 köpte bolaget upp telekomoperatören Net 1:s svenska verksamhet och de har sedan dess varit en mobiloperatör.
Bolagets huvudsakliga uppdrag är att tillhandahålla kommunikationstjänster för samhällsviktig verksamhet, som polisen, sjukvården och försvaret. Ambitionen med 5g-utbyggnaden är att på sikt ha ett 5g-nät som kan användas av samhällsviktiga aktörer.
Källa: Teracom Samhällsnät
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.