Conpores betongfilter tar upp kampen med CCS

2020-10-14 06:00  

Kan ett betongfilter vara ett billigare alternativ till koldioxidlagring på havsbotten, så kallad CCS? Det hoppas Sundsvallsföretaget Conpore, vars egenutvecklade material nyligen har testats på ett kraftvärmeverk i Stockholm.

Det ser ut ungefär som två stora garderober. Men i stället för kläder staplas halvmeterstora betongblock i skåpen.

I vintras testades skåpens filtreringsförmåga på Stockholm Exergis kraftvärmeverk i Högdalen. Rökgaser leddes igenom skåpen och mängden koldioxid som absorberades i betongblocken mättes av företaget Metlab.

Resultatet visade att filtret alldeles i början kunde avskilja hela 50 procent av rökgasernas koldioxid.

– Alla blev jätteglada. Så mycket avskiljning hade jag inte väntat mig, säger Thomas Henning, miljöanalysinstrumenttekniker på Stockholm Exergi.

”Potentialen ligger på mellan 35 och 50 procent”

Snabbt försämrades dock avskiljningsgraden. Under den första timmen landade genomsnittet på 43 procent medan medeltalet för hela mätperiodens fem timmar blev 13 procent.

Försämringen berodde enligt Conpore på att rökgasen var för fuktig. Men utvecklingschef Kjell Svedman ser inte det som något stort problem. Med en avfuktare kan rökgasen torkas innan den leds in i filterskåpen.

– Vi bedömer att potentialen för att reducera koldioxid i torra rökgaser ligger på mellan 35 och 50 procent. Det tycker vi är helt fantastiskt, säger Kjell Svedman.

Läs mer: Norge storsatsar på koldioxidhotell

Betongen i filtren är Kjell Svedmans egen patenterade uppfinning som han kort och gott kallar Filterbetong. Den är särskilt anpassad för att kunna filtrera bort små partiklar, till exempel sot, och koldioxid.

Många porer med skarpa kanter

Exakt vad den består av är en affärshemlighet. Men nyckeln till att få betongen att absorbera mycket koldioxid finns i tillsatserna och hur ingredienserna blandas ihop.

Resultatet är en betong med många öppna porer. Strukturen ger en stor yta per kilogram, vilket gör att mycket koldioxid kan absorberas genom karbonatisering. Det är en process som alla betongkonstruktioner går igenom under sin livstid och som innebär att kalciumhydroxid i materialet reagerar med koldioxid i luften och bildar kalciumkarbonat.

– Man kan säga att betongen återgår till kalksten, säger Kjell Svedman.

Varje por i filterbetongen har öppna förbindelser till närliggande porer för att rökgaserna ska kunna flöda smidigt igenom materialet. Hålen mellan porerna har skarpa kanter så att det ska bildas en luftström som gör att luften tappar sin bärkraft för små partiklar, som faller ned.

”Borde inte vara problem att sälja betongkrosset”

Materialets egenskaper innebär att betongfiltret kan användas antingen för att avskilja partiklar eller koldioxid. Eller både och på en och samma gång, lite beroende på rökgasernas innehåll.

Efter ett tag blir betongblocken mättade och tappar sin reningsförmåga. Då måste de successivt ersättas av nya. Kjell Svedman har räknat på ett kraftverk som exempel och landat i varje betongblock behöver ersättas efter 30 dagar.

Det kan tyckas knasigt att använda betong, som i sig är en stor miljöbov vid tillverkning, för att rena rökgaser från koldioxid. Men Conpores tanke är att betongblocken ska krossas och återanvändas i nya betongprodukter när de har tjänat ut som filter. Därmed räknar företaget med att utsläppen från tillverkningen av betongblocken hade uppstått ändå, när de nya betongprodukterna ska framställas, och att filterverksamheten ger en vinst ur utsläppsperspektiv.

Men någon livscykelanalys har Conpore inte gjort av tekniken.

– Tekniken ligger ännu tidigt i utvecklingen, men det här är frågor som man verkligen måste räta ut om man ska ta tekniken till en fullskalemodell så att man ser att det inte blir ett nollsummespel med utsläppen. Men det borde inte vara några större problem att sälja betongkrosset vidare, säger Jan-Åke Nordin på Tyréns, som följer Conpores teknikutveckling.

Konsult: Intressant alternativ till CCS

Varken Conpore eller Jan-Åke Nordin ser någon risk för att den koldioxid som har absorberats i betongen frigörs när blocken krossas. Eftersom växthusgasen ingår i de nya molekylerna av kalciumkarbonat är den kemiskt bunden i materialet.

– Vi har aldrig stött på att karbonatiserad betong släpper ifrån sig koldioxid utan upphettning, säger Jan-Åke Nordin.

Han tycker framför allt att Conpores teknik är intressant som ett alternativ till avskiljning och lagring av koldioxid, så kallad CCS (carbon capture and storage). CCS är en metod som lyfts fram som en möjlig lösning på klimatproblemet av FN:s klimatpanel IPCC.

Men det är också ett kostsamt sätt att minska koldioxidutsläppen till atmosfären. Avskiljning av koldioxid görs vid skorstenen och kräver i regel en hel del energi. Sedan ska koldioxiden komprimeras och transporteras till en lagringsplats i berggrunden.

”För mig låter CCS väldigt omständligt”

I Norge förbereds ett storskaligt lager på havsbottnen utanför Bergen där andra länder kan få deponera sin koldioxid mot betalning. Totalt beräknas lagret kosta drygt 25 miljarder norska kronor, vilket motsvarar ungefär 24 miljarder svenska kronor.

– För mig låter CCS väldigt omständligt. Det kostar många miljarder i satsning men med vår teknik pratar vi inte ens om 100 miljoner för att rena koldioxid på ett kraftverk, säger Kjell Svedman.

– Jag tror att Conpores teknik kan bli ett konkurrenskraftigt alternativ till CCS, säger Jan-Åke Nordin.

Nu försöker Conpore hitta finansiärer för att kunna göra tester i större skala och finjustera tekniken.

Thomas Henning tycker att det finns all anledning att gå vidare med mer omfattande fälttester. Men något sådant beslut har Stockholm Exergi ännu inte fattat.

Linda Nohrstedt

Mer om: CCS Betong

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt