”Blir svårt att hitta en bred majoritet för skärpta utsläppsmål”

Vilka beslut kommer det nya EU-parlamentet att ta om utsläppsnivåer, fordonsregleringar och nätintegritet?

Ett blått bakslag, en grön våg och ett högt valdeltagande bäddar för ovissa förhandlingar om politik efter EU-valet.

Vilka viktiga beslut på teknikområdet har det nya EU-parlamentet framför sig?

Och hur kommer de att rösta?

Elbil som laddas. Foto: TT

Fordon: Utsläpp, säkerhet och handelsrelationer

Mattias Bergman, vd för biltillverkarnas branschorganisation Bil Sweden, lyfter fram översynen av utsläppsregler för nya personbilar och lastbilar som ska göras 2022. Det handlar framför allt på att ställa krav på medlemsländerna att bygga ut laddinfrastrukturen, något fordonsindustrin inte fick igenom när besluten togs för några månader sedan.

– Tidigare utvecklade vi fordon som såldes till en befintlig marknad. Nu ska vi utveckla fordon till ett helt nytt ekosystem. Finns inte laddinfrastrukturen så säljer vi inget. Alla delar måste gå i takt, säger han.

Den gröna gruppen ser ut att få vågmästarroll i parlamentet vilket enligt honom lär innebära ökat fokus på koldioxidutsläppen och kanske ännu hårdare krav framöver. Men också att utbyggnaden av laddinfrastrukturen får prioritering i budgeten. Det kan alltså påverka bilindustrin åt flera håll.

Läs mer: Biltillverkare kan tvingas redovisa utsläpp: ”Man öppnar Pandoras ask”

Mattias Bergman lyfter också det pågående arbetet inom säkerhet som viktigt. Bilindustrin ställer nu om från passiv till aktiv säkerhet. Det kan handla om att förebygga en olycka i stället för att lindra den genom att varna eller till och med stanna bilen ifall föraren visar tecken på trötthet. Enligt Mattias Bergman måste dock lagstiftningen hållas teknikneutral.

– I den här frågan är det dock relativt stor enighet mellan partigruppen så valet får nog inte så stor påverkan, säger han.

Den tredje frågan han pekar på är hur EU påverkas av Kinas och USA:s handelskrig. Fordonsindustrin bygger på global frihandel för att inte tappa skalfördelar. Ökade handelsmurar skulle innebära dyrare fordon. Vissa nationalistiska grupper som inte förordar frihandel har gått framåt i valet vilket enligt Mattias Berman kan påverka bilindustrin framöver. Men exakt hur är ännu för tidigt att säga.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Klimatet: En chans att höja ribban

Under den gångna mandatperioden har EU satt upp mål för utsläppsminskningar för att nå målen från Parisavtalet. Det första stora delmålet är 2030. Då är målet att utsläppen inom unionen ha minskat med 40 procent mot år 1990. Den mer långsiktiga ambitionen är en minskning på 80-95 procent till 2050.

Men trots att målen nyligen är satta kan de inom kort skrivas om. Nästa år ska EU lämna in en revidering av målen till FN, och då finns en chans att höja ribban. De nya målen kommer i första han att sättas av EU:s stats- och regeringschefer, men påtryckningar från parlamentet kommer att bli viktiga.

– Det utgående parlamentet har redan sagt att de vill att målet ska skärpas till minst en utsläppsminskning på 55 procent till 2030, och det är viktigt att parlamentet som kliver in genom dörren fortsätter att  trycka på, säger Caroline Westblom som är klimatsakkunnig på Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen själva hoppas att målet kan sättas så högt som en 70-procentig utsläppsminskning till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Det behövs för att nå målet om att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.

– Det kommer att vara ett prov på om EU tar forskarnas larm på allvar. Om man verkligen är seriösa med att lyssna på vetenskapen och är beredd att omsätta det i en skärpning av sin politik, säger Caroline Westblom.

”Blir svårt att hitta en bred majoritet för skärpta utsläppsmål”

Mathias Fridahl som är forskare vid Linköpings universitet och klimatpolitisk expert vid den gröna och liberala tankesmedjan Fores tror att det med dagens valresultat blir svårt att förändra 2030-målet. Även om den liberala partigruppen Alde, De Gröna och Vänstern som vill se skärpa mål går framåt, finns också en motrörelse av högerpopulistiska partier som motsätter sig skärpt miljöpolitik.

– Både Alde och De Gröna vill skärpa utsläppsmålen till 2030, och det är så klart en fråga som kommer att diskuteras under mandatperioden. Men det kommer att bli svårt att hitta en bred majoritet i parlamentet, säger Mathias Fridahl.

Däremot ser han andra möjligheter för att på kort sikt minska koldioxidutsläppen inom EU. Förutom utsläppsminskningen finns också målsättningar om en energieffektivisering och mer förnybar energi inom unionen. Att öka de kraven kan vara lättare än att höja utsläppsmålen.

– Vrider man upp rattarna för att vi ska ha ännu mer energieffektivisering och förnybar energi går det att bygga en politik som gör att vi ändå överträffar dagens utsläppsmål för 2030, säger Mathias Fridahl.

I dag ligger målsättningen på att 32 procent av den europeiska energikonsumtionen ska täckas av förnybar energi år 2030, och att det ska ske en 32,5-procentig energieffektivisering inom unionen till samma år.

Han är också hoppfull om att det nya långsiktiga målet om att Europa ska bli helt koldioxidneutralt senast år 2050 ska gå igenom parlamentet. Där finns redan stöd från en rad medlemsländer som driver frågan.

– Jag tror att chanserna för att få igenom den nya långsiktiga planen om ett helt klimatneutralt Europa kommer att gå ännu smidigare genom parlamentet, säger Mathias Fridahl.

Caroline Westblom ser också goda chanser för att målet om ett klimatneutralt EU till 2050 ska gå igenom. Men hon menar att om det målet ska uppnås måste även det mer kortsiktiga målet skärpas

– Kommer man att anta målet om nettonoll till 2050 kommer det att krävas en rejäl höjning av 2030-målet. De här två målen måste samspela för att lyckas, säger Caroline Westblom.

Betalappen Swish har 4,7 miljoner användare. Storbankerna har valt olika tekniker för att hemlighålla känslig information om användare med skyddade personuppgifter. Hos Nordea avslöjas namnen på alla användare – även för de som lever under hot. Foto: Jörgen Appelgren

Internet: Integritet, neutralitet – och en ny nätpolitik

Det fria internet har beskrivits som en ödesfråga för EU-parlamentet. De gröna och liberala blocken växer efter valet, vilket kan ses som en "viss framgång" för nätrelaterade frågor, enligt Måns Jonasson, digital strategi på Internetstiftelsen.

– De gröna i Tyskland har en stark profil gällande nätfrågor. De har bland annat varit ledande i arbetet med EU:s dataskyddsförordning gdpr, och jobbar hårt för integritetsfrågor. Valresultatet kan också innebär att de gröna och liberala exempelvis får mer gehör kring frågor som nätneutralitet. Rent generellt är de två grupperna mer nätpositiva och vill ha en nätneutralitet som representerar medborgarna, och inte bara stora teknikbolag.

– Även de högerpopulistiska går framåt, men de saknar en tydligt definierad nätpolitik. De är ganska skeptiska till internationalism, men har å andra sidan varit väldigt entusiastiska i fråga om att använda nätet under sitt kampanjade. Men det återstår att se hur blocket tar ställning. Samtidigt backar de konservativa och sociala demokratiska blocken, som har varit lite internetskeptiska, vilket har märkts exempelvis när det gäller det nya copyright-direktivet, som antogs tidigare i vår, forsätter han.

Vilka ser du som de viktigaste it-frågorna som ska hanteras under nästa mandatperiod?

– Den senaste mandatperioden har fött både gdpr och det nya upphovsrättsdirektivet. Man kan se detta som en åtstramning och ett försök till modernisering kring hur upphovsrätt och känsliga personuppgifter ska hanteras på nätet. I takt med att mer och mer digitaliseras, verkar politiken nu vilja se till att finnas lagrum för alla delar av samhället som flyttar till nätet. Det skulle exempelvis kunna gälla frågor kring konsumentfrågor, och hur man kan se till att lagstiftningen harmoniseras så att e-handlare får ett likvärdigt skydd, oavsett vilket EU-land man är medborgare i.

– En annan viktig framtidsfråga för EU-parlamentet handlar om internet-åtkomsten. Varje nation har sin egen internetinfrastruktur, men måste se över hur man kan garantera access till nätet oavsett den politiska utvecklingen i stormakter som USA och Ryssland, fortsätter Måns Jonasson.

Här är partigrupperna i nya EU-parlamentet

Så här blir det nya EU-parlamentet (preliminärt resultat måndag förmiddag), där det finns 751 platser (nuvarande parlamentet inom parentes):

  • EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna är med: 182 platser (216)
  • S&D, där svenska Socialdemokraterna ingår: 147 platser (185)
  • Alde, där Liberalerna och Centerpartiet ingår: 107 platser (69)
  • Gröna/EFA, där Miljöpartiet är med: 69 platser (52)
  • ECR, där Sverigedemokraterna ingår: 59 platser (77)
  • ENF, där bland andra franska Nationell samling ingår: 58 platser (36)
  • EFDD, där brittiska Ukip och italienska femstjärnerörelsen är med: 54 platser (42)
  • GUE/NGL, där Vänsterpartiet är med: 38 platser (52)

Diskussioner finns om att bilda en ny partigrupp i mitten, där franska presidenten Emmanuel Macrons En Marche är initiativtagare.

I och med att de två stora partigrupperna EPP (konservativt kristdemokratiskt) och S&D (socialdemokratiskt) förlorat majoriteten i parlamentet måste de nu börja leta andra typer av koalitioner.

– De måste hitta en bredare fåra för att göra upp, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, till TT.

Kalle Wiklund

Johan Kristensson

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt