Batterilastbilar trumfar elvägar i Tapuligruvan

2020-05-12 06:00  

Kaunis Iron utanför Pajala vill ersätta sina 90-tonslastbilar med klimatvänligare alternativ. Först stod hoppet till elvägar. Men de senaste årens batteriutveckling har förändrat kalkylen.

Gruvbolaget Kaunis Iron driver sedan sommaren 2018 Tapuligruvan vid Kaunisvaara utanför Pajala, efter att Northland Resources gjorde konkurs 2014.

I anläggningen produceras slig, det vill säga järnmalmskoncentrat som innehåller en bit över 60 procent järn. Sligen transporteras 16 mil enkel resa med 22 stycken 90-tonslastbilar från AB Volvo till Pitkäjärvi för omlastning till järnväg. En lastbil lämnar anläggningen var 15:e minut, året om dygnet runt. Det innebär 5 500 ton slig varje dygn. Kaunis Iron har dessutom sex lastbilar i reserv.

Lastbilarna slurpar i sig i snitt 5,5 liter diesel per mil. De kör cirka 37 000 mil per år och byts ut vartannat år. Drivmedelsåtgången för hela verksamheten uppgår till 5 700 kubikmeter per år. Det innebär utsläpp motsvarande 15 000 ton koldioxid. Kaunis Irons målsättning är bedriva fossilfri gruvbrytning 2025.

Elvägar blev batterilastbilar

Redan Northland Resources började titta på alternativa transportsätt för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen då var att elvägar förmodligen var det mest gångbara alternativet, berättar Andreas Laanto, projektledare på Kaunis Iron.

Det regionala samverkansorganet Energikontor Norr plockade under våren 2019 upp den boll som sedan tidigare tappats och tog den vidare till Kaunis Iron.

En förstudie inleddes i höstas. Nu har första fasen avslutats. Förutom Kaunis Iron och Energikontor Norr medverkar AB Volvo, Vattenfall, Region Norrbotten och transportföretaget Wist.

En elväg med luftledning utgör visserligen fortfarande den tekniskt teoretiskt bästa lösningen, enligt rapporten. Fordonets vikt kan hållas ner, lastkapaciteten maximeras och det finns tillräcklig elektrisk effekt att tillgå i närheten.

Elvägar skulle bli 3 miljarder kronor dyrare

Men slutsatsen är ändå att batteriutvecklingen de senaste åren har gått så pass fort att batterilastbilar är en bättre lösning. Enligt rapporten skulle batterilastbilar ge Kaunis Iron ungefär samma resultat som elvägar – men till en 3 miljarder kronor lägre kostnad.

– Elvägarna straffade ut sig på grund av den otroligt stora investeringskostnaden. Det är heller inte en särskilt flexibel lösning och kräver mycket administration för att få tillstånd till en anläggning, säger Andreas Laanto.

Läs mer: 200 miljoner till fossilfri gruvbrytning i Kiruna

Problemet med batterilastbilar av den här kalibern? De finns inte ännu. Rapporten är också vag om vilka kostnader det skulle medföra. ”Men med tanke på att detta tycks vara den lösning som industrin riktar in sig mot torde prisbilden hamna i ett konkurrenskraftig läge som är attraktivt för kunder som Kaunis Iron”, står det i rapporten.

Förhoppningen är kunna köpa in några batterilastbilar nästa gång flottan ska bytas ut, vilket är 2022. Efter ytterligare två år kan utbytet av de fossildrivna fordonen förhoppningsvis ta ordentlig fart. Under övergångsfasen kan biodiesel i form av HVO användas för att sänka verksamhetens utsläpp.

Tidigare vd kritiserade dieselrabatt

Kaunis Iron har bråttom av flera skäl. Dels för att uppnå målet om en fossilfri gruvbrytning 2025. Men också på grund av slopad subvention av diesel till gruvfordon. Dåvarande vd Per-Erik Lindvall kritiserade i fjol förslaget skarpt eftersom det medförde en merkostnad på 25 miljoner kronor för företaget.

Men mer arbete behövs innan batterilastbilar kan bli verklighet. Kaunis Iron vill därför dra igång en andra fas av projektet som mer i detalj ska ta reda på hur fordonen behöver se ut för att fungera i det arktiska klimatet.

– Först och främst behöver vi klartecken att gå vidare från alla inblandade aktörer. Det är där vi står just nu, säger Andreas Laanto.

I rapporten lyfts även bränsleceller och vätgas upp som en möjlig lösning. En av nackdelarna är dock att vätgas ännu inte finns tillgängligt och att infrastruktur behöver byggas upp. Järnväg har också undersökts men utgör den överlägset dyraste lösningen. Kostnaden uppskattas till närmare 10 miljarder kronor.

Utökning av brytningen planeras

I dagsläget bryts cirka 2 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år i dagbrottet Tapuli. Sommaren 2019 ansökte Kaunis Iron om att få bryta upp till 5 miljoner ton ytterligare per år, vilket då även skulle innefatta fyndigheter i Sahavaara och Palotieva.

Tillstånd har ännu inte beviljats för den utökade brytningen som om den godkänns skulle räcka till verksamhet i minst 25 år.

Fakta: Rapporten Hållbara tunga transporter i Arktis

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt