6 orsaker till dålig vindkraftsutbyggnad – trots rekordhögt elpris

2021-10-21 10:34  

Elpriset är rekordhögt i södra Sverige men ändå byggs nästan ingen ny vindkraft i elområde SE4. Vad beror det på? Här är sex orsaker.

Elbehovet spås öka lavinartat i framtiden, inte minst på grund av flera gröna industrisatsningar i norr. Men redan nu är elbehovet stort i södra Sverige och där har elpriset varit rekordhögt på senare tid, bland annat till följd av höga priser på naturgas och kol på kontinenten.

Ändå byggs väldigt lite ny vindkraft i södra Sverige.

Planerad utbyggnad av vindkraft i Sverige (MW). Foto: Anders Humlebo/TT

Av de nya vindparker som byggs just nu, och färdigställs under 2020 eller 2021, finns 15 procent i SE4, alltså sydligaste Sverige, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi (se faktaruta). Av de planerade vindprojekt som befinner sig i samrådsprocess under 2021 är det bara sex procent som rör SE4.

– Inga nya miljötillstånd har utfärdats för några vindkraftsprojekt i SE4 under 2020 eller 2021, konstaterar Daniel Kulin, analytiker på Svensk Vindenergi.

Men vad beror det på att det inte byggs mer i södra Sverige, där intresset för lokal elproduktion borde vara som störst?

1. Kommuner säger nej

Flera kommuner har sagt nej till planerade vindkraftverk på senare tid. Några exempel är Hultsfreds, Trelleborgs, Kävlinge, Mullsjö, Skurups och Orust kommuner.

– Det är störande på riktigt. SE4 beklagar sig för sin försörjningssituation och ändå säger jättemånga kommuner nej till vindkraftsprojekt, med hänvisning till olika saker. Är det rimligt att några få motståndare ska tillåtas sänka konkurrenskraften i en hel landsända, kan jag undra, säger Daniel Kulin.

SVT rapporterade nyligen att 1 223 vindkraftverk stoppades av det kommunala vetot mellan 2014 och första halvan av 2020. Siffrorna kommer från PR-byrån Westanders rapport till Energimyndigheten förra året. Enligt rapporten var det totalt 21 procent av de ansökta vindkraftverken som inte fick tillstånd på grund av vetot.

– SE4 kan få mer elproduktion om bara några år om kommunerna som har lagt veto i SE4 ändrar sig. Om parterna är överens kan det gå på tre eller fyra år, säger Daniel Kulin.

2. Försvarsmakten säger nej

Många menar att Försvarsmakten ofta säger nej till nya vindkraftsplaner.

– Utöver att kommuner säger nej och artskydd skulle jag säga att Försvarsmaktens intressen är den största orsaken till avslag på tillståndansökningar. Och jag skulle gissa att Försvarsmaktens intressen täcker en större andel av SE4 än övriga elområden, säger Christian Holtz, energimarknadskonsult på Merlin & Metis.

Själv påtalar Försvarsmakten att den oftare säger ja än nej till ny vindkraft. Ungefär sju procent av alla vindkraftsparker avslås på grund av försvarsintressen i tillståndsprövningen, skriver Försvarsmakten.

3. Dyra prissäkringskontrakt

Men det har också blivit dyrt att prissäkra el.

– För första gången sedan 2015 har vi i kvartal tre 2021 ett kvartal utan några nya turbinkontrakt. Det beror på att det är svårt att binda elpriser. När man lanserar ett vindkraftsprojekt vill man binda elavtalet i 15 år för att säkra sina intäkter och det är jättesvårt att göra just nu, säger Daniel Kulin.

Prissäkringen görs genom ett finansiellt kontrakt som kallas för epad, electricity price area differentials, som fungerar ungefär som en försäkring som säkrar elproducenten mot stora prisskillnader mellan elområden.

– Just nu är det osäkerheter kring gaspriset, som beror på Putins vilja att leverera över Ukraina, Tysklands ovilja att ta Nordstream i drift och världsmarknadens kapacitet att importera LNG. Investerare gillar inte osäkerheter och det blir dyrt att sluta långa avtal, säger Daniel Kulin.

Det nederländska fartyget Symphony Sun, från rederiet Symphony Shipping, är ett av flera som transporterar vindkraftskomponenter från Kina till norra Sverige. Foto: Symphony Shipping

Ett tillfälligt glapp i ett enda kvartal behöver inte betyda så mycket för den totala utbyggnadstakten. Men om turbinkontrakten inte lossnar i kvartal fyra kan konsekvenserna bli större.

– Det som blir spännande är om osäkerheten hänger kvar över längre tid. Det vore dramatiskt, säger Daniel Kulin.

Christian Holtz påpekar också att prisskillnaden mellan de olika elområdena i Sverige, som nu är ganska stora, fram till förra året var relativt små.

­– Det innebar mindre incitament att ge sig på mer komplicerade och begränsade projekt i södra Sverige i stället för projekten i norr, säger han.

4. Trängsel

Södra Sverige är betydligt mer tättbefolkat än den norra landsändan. Samtidigt vill vindkraftsexploatörerna bygga stora parker med höga kraftverk. Det gör att det blir svårare att hitta ytor som lämpar sig för vindkraft och inte kommer i konflikt med andra intressen i södra Sverige än i norra landsändan.

Vindkraft som byggs ute i havet, långt ifrån kusten, ses av många som en lösning. Och det finns omfattande planer på nya vindkraftsparker i havet.

Svenska kraftnät har totalt sett fått in ansökningar om 122 GW i nya havsbaserade vindparker. En hel del av dessa planeras i vattnen utanför elområde SE4.

Vindkraft till havs. Foto: Vattenfall

Men projekten ligger långt fram i tiden. Svensk Vindenergi bedömer inte att de kommer att bli verklighet förrän tidigast 2030.

Regeringen meddelade nyligen att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att bygga ut stamnätet till områden i havet där det finns förutsättning att ansluta vindkraftsparker. Syftet är snabba på vindkraftsutbyggnaden.

Men branschorganisationen är kluven inför beskedet.

– Investeringskostnaden för att bygga vindparker till havs blir sex öre lägre per kilowattimme, men det räcker inte för att på kort sikt bli billigare än att bygga landbaserat, säger Daniel Kulin.

Grovt räknat är det ungefär dubbelt så dyrt att bygga vindkraft till havs än på land i Sverige. Men kostnaden till havs varierar mycket beroende på havsdjup och väderförhållanden.

Det finns också en oro i branschen att Svenska kraftnät inte kommer att vara så snabbfotad när det gäller att bygga stamnät ut i havet.

– Svenska kraftnät är inte lika snabba som marknadsaktörerna, det är bara att inse. Rädslan från branschen är att Svenska kraftnät inte hinner med, säger Daniel Kulin.

5. Solceller

Även om det är få projekt på gång med nya vindkraftparker i SE4 går det åt andra hållet med solcellsparkerna, enligt Christian Holtz. Han pekar på två orsaker: Dels har solceller gått ner mycket i pris, dels går det betydligt snabbare att få en solcellspark på plats än en vindkraftspark.

– Utbyggnaden av solcellsparker i södra Sverige håller på att explodera. Och de nya parkerna som kommer kan vara på tiotals megawatt. Jag skulle gissa att vi inom en inte allt för avlägsen framtiden har solcellsparker på över 100 megawatt i södra Sverige, säger Christian Holtz.

6. Leveransproblem

Dessutom har vindkraftsprojekt över hela landet drabbats av försenade leveranser.

Torndelar till vindkraftverk väntar på vidaretransport. De tyngsta väger 80 ton. Foto: Marcus Bäckström/Vattenfall

– Det var schemalagt att installera 2,9 GW under 2021, men nu kanske det bara blir 2 GW för man har inte lyckats installera allt som man företog sig. Leveranskedjorna är ansträngda inom många branscher, men det som inte byggs nu kommer så klart att anslutas så snabbt leverantörerna hinner ikapp. Det handlar om att jobba ikapp post-covid-effekter, säger Daniel Kulin.

40 procent får tillstånd

Enligt Westander-rapporten har det inte blivit svårare att få tillstånd till att bygga vindkraft. Runt 40 procent av verken fick tillstånd under perioderna 2014-2016 och 2017-2019. Däremot har antalet ansökningar och ansökta verk minskat mellan de två perioderna.

Källa: Westander

Vindkraft som byggs nu (färdigställs 2020 och 2021)

SE1: 2 132 MW

SE2: 5 233 MW

SE3: 3 003 MW

SE4: 1 897 MW

Total = 12 265 MW

Planerad vindkraft i samrådsprocess 2021

SE1: 1 635 MW

SE2: 2 663 MW

SE3: 1 624 MW

SE4: 394 MW

Totalt: 6 316 MW

Källa: Svensk Vindenergi

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt