Galileo går till väders

2011-10-18 23:00  

På torsdag 20 oktober kl 12:34 svensk tid lyfter en rysk Sojuz-raket från Kourou i franska Guyana med de två första satelliterna i Europas nya satellitnavigationssystem Galileo.

Äntligen, efter två års förseningar, närmar sig Galileosystemet förverkligande. De första satelliter som nu sänds upp ska användas för att verifiera systemet. I vår sänds ytterligare två satelliter upp och då kan man börja prova det hela och se om systemet infriar förväntningarna.

Torsdagens uppskjutning blir den första med en rysk Soyuzraket från Kourou. Sojuzraketen är rymdens verkliga arbetshäst. Den är i mångt och mycket samma konstruktion som användes för att sända upp Sputnik och Gagarin, men har fått ett nykonstruerat kraftigare övre steg. Ungefär 2 000 Sojuzraketer har skjutits upp sedan 1960-­talet.

I Galileosatelliterna sitter en rad svenskbyggda komponenter. Ruag i Kallebäck har le­ve­rerat datorer, både för kryptering och styrning, antenner för telemetri och kommunikation med markstationer samt ”dispensern”, ställningen som håller satelliterna på plats under uppskjutningen och sedan separerar dem.

De fyra första Galileisatelliterna har byggts av Thales-Alena och Astrium i Frankrike. I våras upphandlades de nästa 14 satelliterna i systemet. Ordern togs då hem av tyska OHB, det företag som i somras köpte svenska Rymdbolagets satellitdivision. Framåt 2014 ska de vara i omloppsbana och Galileo­systemet kan köra i gång på allvar.

Galileo är till skillnad mot gps ett rent civilt system. Förutom att ge användaren tid och position på metern när kommer systemet att erbjuda en rad andra tjänster, som att kunna ge landningshjälp för flygplan och att vidarebefordra signaler från nödställda.

Se raketen lyfta på webben

Uppskjutningen av de två första Galileosatelliterna kan följas i diretsändning på

http://ec.europa.eu/avservices/ebs/schedule.cfm

Uppskjutningen är planerad till kl 12:34 torsdag 20 oktober 2011, men sändningen startar redan kl 11. I Bryssel kommer Europaparlamentet och kommissionen att bjuda på ett offentligt program som inleds med EUs ”nationalsång” An die Freude:

11:00 o’clock: Official opening of the event by Master of Ceremonies Wim De Vilder

– Ode to Joy

– Klara Moozova

11:15 o’clock: Galileo: experts explain – Helmut Spitzl, European Commission

– Marco Lisi, European Space Agency

11:45 o’clock: Galileo: Dirk Frimout and children explain

– Dirk Frimout, first Belgian astronaut in space

– Drawing competition winner Natalia – Bulgaria – Drawing competition winner

12:10 o’clock: Beginning of video transmission from Kourou

– Technical commentaries from experts

12:15 o’clock: Welcome by José Manuel Durão Barroso, President of the European Commission and Herbert Reul, Chairman of the ITRE Committee, MEP

12:30 o’clock: Live coverage from Kourou

12:34 o’clock: Lift off of Galileo satellites and the ensuing sequence

– Lift–off + 118 s Booster separation

– Lift–off + 202 s Jettisoning of faring

– Lift–off + 563 s Block 1/Fregat separation

– Lift–off + 568 s Start of main fregat engine

12:45 o’clock: Statements:

– Heinz Zourek, Director General DG Enterprise

– Herbert Reul, Chairman of the ITRE Committee, MEP

14:00 o’clock: Official close of the event

Progress of the satellite:

16:13: Lift–off + 13170 s: Start of second fregat burn

16:18: Lift–off + 13482 s: Insertion into final orbit

16:23: Lift–off + 13782 s: Separation of satellites

16:45 o’clock: Deployment of satellites in orbit

– Press point at the Berlaymont Building and broadcast from Kourou.

 

Programmet för uppskjutningen finns även på

http://ec.europa.eu/enterprise/policies/satnav/galileo/files/111013_programmflyer_en.pdf

Från Galileo till Galileo

År 1610 riktar Galileo Galilei sitt egenkonstruerade teleskop mot himlen och upptäcker fyra månar runt planeten Jupiter. Han inser att man kan använda observationer av månarnas förmörkelser för att bestämma sin position på jorden.

1773 konstruerar John Harrison sin kronometer, en klocka som går rätt även vid sjögång och med vilken man kan bestämma sin longitud till havs.

Under andra världskriget utvecklas olika radionavigationssystem för luft- och sjöfart, däribland Loran, (Long Range Navigation).

1978 skjuts den första gps-satelliten – Navstar – upp i omloppsbana.

Från 1993 är det militära amerikanska gps-systemet – Global Positioning ­System – i full drift med 24 satelliter.

2005 skjuts Esas testsatellit Giove-A upp och frekvenser reserveras för det framtida europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo.

20 oktober 2011 sänds de första två av fyra IOV-satelliter (In Orbit Validation) upp, och följs några månader senare av de övriga två. Med fyra satelliter kan man börja provköra systemet.

2014 ska 14 FOC-satelliter (Full Operational Capability) finnas i omloppsbana och Galileosystemet köras i gång kommersiellt.

2019 ska samtliga 30 Galileosatelliter vara uppe och systemet vara fullt utbyggt.

Kaianders Sempler

Mer om: Astronomi Galileo

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer