Varför göda solkraft med risk för obalans?

2015-01-27 13:43  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

SLUTREPLIK. Det är Naturskyddsföreningens bok ”Solkraft” som startat debatten om Sveriges förutsättningar att hämta energi från solen. Per Kågeson tycker att vind och sol ska konkurrera på lika villkor.

Den av mig kritiserade boken innehåller ett kapitel med praktiska anvisningar ”Så gör du el hemma” som Svante Axelsson i sitt svar nu vill tona ner. Där kan man läsa ”Att bygga i söderläge är inget krav, vilket många tror, utan en installation i öst-västlig riktning kan fungera lika bra.” Och lite längre ner står följande: ”Faktum är att vår- och höstmånaderna i många fall kan ge högre produktion” (än på sommaren).

Jag menar att detta är missvisande och att Naturskyddsföreningen i ett sådant kapitel borde ha informerat läsarna om vilka faktorer som faktiskt påverkar utfallet av en solcellsinstallation och avgör om investeringen är lönsam på våra breddgrader.

Den som vill öka sin förståelse för solhöjdens betydelse för resultatet kan via denna länk få solhöjdsdata för olika tidpunkter på året för ett stort antal orter belägna på olika breddgrader över hela världen.

Svante Axelsson tar upp frågan om hur mycket variabel kraft som kan integreras i ett elförsörjningssystem. Förutsättningarna varierar mellan olika länder och områden och beror bland annat på i vilken utsträckning som produktionen tidsmässigt överensstämmer med efterfrågan. Den av Svante åberopade studien om integration av 55 TWh intermittent kraft i Sverige utgår från ideala förhållanden och tar inte hänsyn till omvärldens efterfrågan på nordisk balanskraft, förekomst av torrår eller ekonomi.

En doktorsavhandling från Chalmers ger vid handen att det snarare rör sig om hälften så mycket och redan dessförinnan kan problem uppkomma genom att vindkraft konkurrerar med vindkraft under blåsiga perioder, vilket bidrar till låga elpriser och dålig förräntning. Statliga subventioner till solkraft kan under sommarmånaderna ytterligare försämra vindkraftens intjäningsförmåga. Jag anser att de båda kraftslagen bör tillåtas konkurrera på lika villkor.

Svante Axelsson hävdar att jag fastnar i ett kortsiktigt fokus på kostnadseffektivitet och inte förstår behovet av styrmedel som påskyndar teknikutvecklingen. Men där har han fel. Jag instämmer i att ny teknik kan behöva ett initialt stöd för att nå en volym som gör att tillverkningskostnaderna faller och teknikutvecklingen kan fortsätta.

Som framgick av min artikel har vi i Sverige ett elcertifikatsystem som säkerställer detta och det omfattar även kommersiell produktion av solkraft. Därtill kommer att hushåll som producerar för eget bruk får täckning för halva solelskostnaden genom att slippa elskatt, moms och den rörliga delen av nätavgiften.

Svante förklarar inte varför solel ska gödas med ännu mer pengar trots att det kan bidra till sämre lönsamhet för vindkraften och ökad risk för effektobalans.

Per Kågeson, fil.dr i miljö- och energisystemanalys.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt