Släpp in kvinnorna i teknikreservaten

2010-03-15 23:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Bara var fjärde student som antas till civilingenjörsutbildningarna är kvinna. Många teknikämnen är manliga reservat. Det är dags att ändra på bristen på jämställdhet inom högre teknisk utbildning, skriver ledare vid dessa utbildningar i ett manifest.

Förra veckan var det den 8 mars, internationella kvinnodagen. För många av oss borde det vara en dag av självrannsakan. I vår professionella vardag ser vi inte sällan brister i jämställdheten som vi inte anser oss ha ork, tid eller kunskap nog att ta oss an. Den 8 mars kan därför vara ett tillfälle för eftertanke. Men också för beslutsam nystart.

Vi som undertecknat denna artikel är allvarligt bekymrade över bristen på jämställdhet inom den högre tekniska utbildningen i Sverige. Och vi vill göra något åt den. Kvinnor utgör hälften av befolkningen, men väljer bort, eller utestängs från, teknik, teknikvetenskap och ingenjörskonst i hög grad. Detta är varken hållbart eller acceptabelt.

Mänskligheten står inför ett antal stora utmaningar: klimatförändringar, globalisering, demografisk utveckling, utbredd fattigdom. Sammantaget måste vi skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling.

Oavsett vilka lösningarna är – alternativa energikällor, kärnkraft, effektiviserad industriproduktion, nya metoder för vattenrening, bioteknisk innovation eller IT- baserad sjukvård – så är teknik och teknikutveckling avgörande faktorer. Vi behöver kvalificerade tekniker och civilingenjörer, och avancerad forskning. Vi behöver både spetskompetens och bredd.

Finanskrisen och lågkonjunkturen förändrar inte bilden. Trots rubriker om varsel och uppsägningar är arbetslösheten bland ingenjörer fortfarande låg. Behov av utbildade inom teknik och naturvetenskap förblir stort och kommer att växa ytterligare.

För att de tekniska högskolorna ska kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av kvalificerad teknisk kompetens krävs att de kan attrahera begåvade studenter. Högskolornas måste ha bredast möjliga rekryteringsbas. Och de måste fungera på ett sådant sätt att alla studenters och forskares fulla potential kan tas tillvara. Så är tyvärr inte fallet i dag.

Endast 23 procent av dem som läsåret 2006/2007 antogs till civilingenjörsutbildningar var kvinnor (Högskoleverkets rapport 2008:20). Majoriteten av kvinnorna finns inom ett mindre antal teknikområden. Många områden kan liknas vid manliga reservat. Av dem som tog examen inom datateknik, elektroteknik och informationsteknik var t.ex. endast ca 12 procent kvinnor. Av landets professorer i teknikvetenskap är endast 8 procent kvinnor. Den allmänna tendensen är tydlig: ju högre upp i den akademiska karriären du kommer desto mindre är sannolikheten att du är kvinna.

En del hävdar att detta är något som kommer att lösa sig av sig självt, med tiden. Så enkelt är det inte. På det tekniska och naturvetenskapliga området beräknar Högskoleverket att andelen kvinnliga professorer, om inget görs, kommer att vara betydligt lägre år 2030 än i dag! Tiden går, men kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter inom akademin består.

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Luleå Tekniska Universitet och de tekniska högskolorna i Linköping och Lund utexaminerar tillsammans över två tredjedelar av landets civilingenjörer. Dessa fyra lärosäten står nu i begrepp att anta ett gemensamt manifest för en jämställd teknisk utbildning och forskningsmiljö. I manifestet görs en rad åtaganden.

1. Högskolorna åtar sig att i sin verksamhet bidra till att förändra bilden av teknik och teknikvetenskap så att den speglar det faktum att området erbjuder möjligheter och utmaningar för både kvinnor och män, och att både kvinnor och män behövs. Bilden i samhället av ingenjörer och teknik är stereotyp och bidrar till att konservera mönstren för hur flickor och pojkar, kvinnor och män väljer utbildning och karriär. Tekniska utbildningar kan bli mer attraktiva för både kvinnor och män om deras samhälleliga tillämpningar och betydelse tydliggörs. Att vara vatteningenjör är ett utmärkt alternativ för den som genom biståndsarbete vill göra en insats för att skapa drägliga förhållanden i utvecklingsländer. Som ingenjör med inriktning på medicinsk teknik har du möjlighet att mycket konkret bidra till hälsa, välbefinnande och utveckling hos både patienter och vårdpersonal.

2. Högskolorna åtar sig att utveckla både innehåll och metodik i utbildningarna så att utexaminerade ingenjörer och forskare får de insikter och verktyg de behöver för att kunna verka och arbeta i jämställda organisationer. Ansträngningar att rekrytera studenter av underrepresenterat kön måste motsvaras av kunskap och förståelse om jämställdhetsfrågor. Kunskapen måste höjas på alla nivåer i högskolan. Studenterna utbildas för att arbeta i ett näringsliv som vill vara jämställt. Utbildningen måste ha detta som utgångspunkt.

3. Högskolorna åtar sig att utvidga sina utbildningar och sin forskning till områden som traditionellt hamnat utanför tekniksektorn, men där teknikutveckling kan ge stora bidrag. Det kan t.ex. gälla vård och omsorg. Som ett led i arbetet för att bredda och förbättra förståelsen av teknikanvändning och teknikutveckling måste forskningsrön om teknik och genus bättre tas tillvara.

4. Högskolorna åtar sig att skapa jämställda förutsättningar för karriär inom högskolan. Både män och kvinnor ska kunna utvecklas till inspirerande förebilder, lärare, excellenta professorer och världsledande forskare inom teknik och teknikvetenskap. Existerande regler för t.ex. sammansättning av beslutande organ måste tillämpas. Men det räcker inte. Egna föreställningar, kulturer och informella nätverk måste synliggöras och bearbetas. Ett aktivt och jämställt ledarskap är en förutsättning för detta.

Ansvaret för att manifestets ord nu omsätts i handling vilar på ledningarna för de fyra lärosätena. De åtgärder som vidtas kommer att följas upp. Sammantaget ska åtgärderna leda till en bättre balans mellan antalet kvinnor och män inom olika utbildningar på grundnivå, liksom på olika nivåer i forskningskarriären och personalorganisationen.

Ett stöd för lärosätena är Delegationen för jämställdhet i högskolan. Delegationen kan bistå med råd och kunskap och har också ekonomiska resurser till sitt förfogande. Medel från delegationen för praktiska jämställdhetsinsatser har redan kommit de tekniska högskolorna till del. Ytterligare medel finns att söka för 2010. Också det arbete som bedrivits av Teknikdelegationen är något för högskolorna att bygga vidare på.

Vår förhoppning är att övriga tekniska högskolor i Sverige ska inspireras av det initiativ som nu tas av KTH, Lund, Linköping och Luleå och att också dessa intensifierar sitt arbete för att nå ökad jämställdhet. Vår gemensamma vision är en akademisk miljö där individens förmåga och potential tas tillvara oavsett kön, där var och en värderas för vad han eller hon faktiskt presterar och där kvinnor och män kan verka och mötas på lika villkor. Så kan högskolorna bidra till att förse samhälle och näringsliv med kompetens och konkurrenskraft, så kan vi klara de stora utmaningar som ligger framför oss.

Anders Axelsson, rektor Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Helen Dannetun, dekan Linköpings tekniska högskola, Linköpings universitet

Peter Gudmundson, rektor Kungliga Tekniska Högskolan

Ingalill Rahm Hallbergvicerektor Lunds universitet

Pia Sandvik Wiklund, ordförande Delegationen för jämställdhet i högskolan

Johan Sterte, rektor Luleå Tekniska Universitet

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt