”Låt bilarnas position avgöra fordonsskatten”

2019-10-23 07:30  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Slopa dagens orättvisa system för fordonsskatt. Debitera istället efter fordonets geografiska position och den aktuella trafiksituationen. Hög skatt i städernas rusningstrafik och låg i glesbygd, skriver Carl Oscarson, lärare och entreprenör.

Är du klimatneutral? Möjligen om du äger en tillräckligt stor skog som tar upp de utsläpp av växthusgaser som du själv förorsakar eller så har du nappat på gröna vågen, är självförsörjande och klimatneutral.

Alla kan gå i riktning mot klimatneutralitet, avstå användning av fossila bränslen, äta mindre kött, handla kläder på second hand och så vidare. Ändrad personlig livsstil ger stor effekt, men att eliminera fossilberoendet på individnivå kräver, förutom minskad konsumtion, särskilda åtgärder. Vi måste använda den senaste tekniken på miljöområdet, men det kostar och alla har inte råd att investera sig till ett klimatsmart levnadsmönster.

Miljöinvesteringar på individnivå för att reducera fossilberoendet kan exempelvis vara installation av solceller, byte av värmesystem, förbättrad isolering, byte till fossilfritt fordon (Sverige har cirka 6 promille elbilar). Här finns en tydlig diskrepans i förmåga – högavlönade kan investera i ny teknik medan lågavlönade tvingas behålla gammal teknik.

Lågavlönade betalar

Skillnaden mellan rik och fattig accentueras när skatterna höjs på miljöskadligt beteende och bidragen till miljövänligt beteende samtidigt ökar. Den tillspetsade slutsatsen av denna politik blir att lågavlönade betalar högavlönades miljöbidrag, som till exempel miljöpremien för fossilfria fordon. Det är visserligen sant att miljöpremien betalas via bonusmalus-systemet, men eftersom de fossilfria fordonen är tämligen dyra i inköp kommer de mestadels att anskaffas av högavlönade i urbana områden.

Läs mer: ”Alla har inte råd att att elektrifiera som Norge”

Men det finns ytterligare en dimension, nämligen skillnaden i infrastruktur mellan stad och gles- bygd. I stan åker ungdomarna på elsparkcyklar, i glesbygden far de runt i epa-traktorer. I städerna finns det fungerande kollektivtrafik, men utanför städerna hänvisas man till den egna bilen, som vanligen drivs av fossilt bränsle.

I glesbygdens högskattekommuner tvingas bilisterna ofta nöja sig med äldre bränsletörstiga fordon och de drabbas extra hårt då drivmedelsskatterna höjs.

Redan uppkopplade

För att göra fördelningsprofilen mellan glesbygd och stad rättvisare och beskatta fordonen utifrån deras miljöpåverkan behövs ett digitalt trafikövervakningssystem. Vi vet att de stora drakarna, Facebook, Google, Apple, med flera, har koll på vårt beteende, när och var vi befinner oss rent geografiskt då vi är uppkopplade via våra mobiler.

Merparten av våra nya bilar är redan uppkopplade och finns som objekt i sakernas internet (Internet of Things), det vill säga att de är registrerade och uppkopplade mot molnet. Via systemen kan man följa tekniska data om fordonet i realtid, var fordonet befinner sig, och på vilken väg det åker.

Läs mer: Forskare: Så enkelt kan världens bilköer kortas

I ett digitalt trafikövervakningssystem kan skatten debiteras med hänsyn till fordonets position, aktuell trafiksituation och tidpunkt. Skatten skulle vara hög i tätorterna, särskilt hög i rusningstrafik, lägre vid lågtrafik och alltid låg i glesbygden. Äldre fordon som saknar uppkoppling kunde utrustas med en elektronisk enhet som programmeras för nämnda funktioner. Trafikövervakningssystemet kunde ägas och administreras av Transportstyrelsen, som redan i dag sköter debitering av fordonsskatt.

Varieras dynamiskt

För att optimera skatteuttaget kan artificiell intelligens integreras i trafikövervakningssystemet. Genom denna typ av system kan skattenivåerna varieras dynamiskt, vilket skulle ge stora miljövinster. Tät rusningstrafik, då stillastående fordon spyr ut mängder med avgaser är bland det sämsta för miljön. I sådana situationer skulle en hög skatt tas ut.

Men mer övervakning vill vi ju inte ha. Det räcker att vi övervakas av Facebook med flera. Nu är det emellertid fordon och inte individer som ska övervakas. Redan i dag övervakas trafikströmmarna på många platser, i tunnlar, på större broar, vid in- och utfarter till större städer. Övervakningen som Facebook, Google och Apple utövar är betydligt mer avancerad och detaljerad än den som skulle ske i ett trafikövervakningssystem.

Ett intelligent system som debiterar fordonen med hänsyn till deras geografiska position och den aktuella trafiksituationen skulle ge rättvisare beskattning och betydande miljövinster.

Carl Oscarson

Entreprenör, matematik- och it-lärare

Bonus-malus skiljer inte på stad och land

■ Den 1 juli 2018 infördes bonus-malus-systemet för nya personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar. Systemet innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid på upp till 60 g/km, premieras med en bonus med maximalt 60 000 kronor. Bensin- och dieseldrivna fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid har en förhöjd fordonsskatt, malus, under de tre första åren.

Källa: Transportstyrelsen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt