”Kärnkraften behöver de ungas klimatengagemang”

2019-11-06 09:00  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Kärnkraft kan göra skillnad för världens klimatarbete. Nu behövs att den unga engagerade generationen driver kärnkraften vidare, skriver Hans Blix, Janne Wallenius, Lars-Evald Kaliff och Torsten Dilot.

Enligt senaste rapporten från FN:s klimatpanel har utvecklingen inte gått i klimatarbetets väg. Därför är det inte märkligt att den unga generationen undrar om vi kommer att klara en framtid utan katastrofala effekter på miljö- och samhälle.

Vi anser att den unga generationen har rätt att ställa krav, då de en dag ska ta över det samhälle som vi efterlämnar. Det tydligaste tecknet på detta är Greta Thunbergs klimatinitiativ och rörelsen Fridays For Future. Det är inga lösningar som presenteras, utan de uppmanar politiker och beslutsfattare att lyssna på forskare och experter.

Därför vill vi ge vår syn och vi hoppas Fridays For Future vill vara med på denna resa både genom engagemang och genom aktivt deltagande som kommande ingenjörer, forskare och utvecklare av en energikälla som verkligen kan göra skillnad, nämligen kärnkraft. Att kärnkraften behövs är egentligen något som vi borde kunna enas om och för miljöns skulle borde ideologiska bindningar läggas åt sidan så att vi istället ser på rationella argument.

Stabila tjänster

Självklart kan kärnkraften inte ensam svara för jordens energiförsörjning. Förnybara energikällor kan och måste också spela en viktig roll för den framtida fossilfria elproduktionen. Men som vi ser det kommer kärnkraften att spela en avgörande roll inte bara i Sverige utan i många länder, dels för energimängd men kanske mest för att elsystemen ska kunna fungera smärtfritt med basleverans och stabila systemtjänster (förenklat uttryckt att elsystemen rent tekniskt ska kunna fungera).

Ett land som Norge kan klara sig utan kärnkraft med sina enorma möjligheter till vattenkraft. Tyskland och Kina kan inte klara sig utan kärnkraft om de avser göra sin elproduktion fossilfri.

Tyvärr placeras inte förnybart och kärnkraft på samma planhalva. Alla fossilfria energislag behövs för att nå målen. Vi behöver skapa optimala lösningar med en mix av energislag utifrån varje energislags fördelar och som styrs av tekniska och ekonomiska storheter. Om detta beaktas kommer ett fossilfritt synsätt bli mer framgångsrikt än ett renodlat förnybart synsätt, detta stöds bland annat av Svenska Kraftnäts rapport ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintern 2018/2019”.

Behovet ökar

I dag produceras något mera elenergi än det behövs. I framtiden kommer behovet av elkraft dock att öka signifikant genom elektrifieringen av fordonsflottan och industrins omställning, som i SSABs och Vattenfalls HYBRIT-projekt. En pålitlig tillgång till elkraft är nödvändig. Det är enbart vattenkraft och kärnkraft bland de fossilfria alternativen som kan ge oss en pålitlig leverans av elkraft och samtidigt hålla elnätet stabilt genom sina naturligt inbyggda systemtjänster som svängmassa.

Med kärnkraft och vattenkraft kan vi möta behovet av effekt dygnet om, året om. Om stora volymer kärnkraft försvinner i Sverige samtidigt som även övriga Europa satsar på förnybara produktionsslag utan kärnkraftskulle, skulle vår import av fossilfri el äventyras. Effektbristtimmar skulle bli något som drabbar stora delar av Europa samtidigt. Då finns stor risk att man tvingas till manuella bortkopplingar i elnätet.

Kostsamma besparingar

Vi ska också dra lärdom av länder som ensidigt satsar på förnybara energislag, till exempel Tyskland. Klimatbesparingarna har hittills varit ytterst begränsade och kostsamma och man har tvingats bygga ut naturgasen och behålla sin kolkraft för att garantera leveranssäkerheten. För klimatet och Tyskland hade det varit bättre att behålla kärnkraften och istället påbörjat avvecklingen av kolkraften.

Tysklands Energiwende har heller inte varit gynnsam för elkonsumenterna. Genomsnittspriset på kWh ligger mycket högre än i Sverige och förklaras nästan enbart av högre skatter. Varför behövs då så höga skatter? För att täcka upp vind- och solkraftens kapitalkostnader och subventioner. Någon måste ju trots allt betala för anpassningen av elnätet till framför allt vindkraft samt ökningen av produktionskapaciteten av elkraft med naturgas (fossilgas) som backup eftersom vindkraften är intermittent.

150 reaktorer

Globalt sett sker en satsning på kärnkraft i stora länder som Kina, Ryssland och Indien, men också i östra Europa och mellersta Östern. Den borde vara mer omfattande i hela världen. Sedan 2016 har 27 reaktorer i världen kopplats upp på nätet, 52 är under nybyggnation och 150 reaktorer är i olika stadier av beställning eller planering. Denna utveckling ligger i linje med både IAEA:s och IEA:s rekommendationer.

Utan subventioner och elcertifikat hade väldigt få satsat på vindkraft. Samtidigt påstås att kärnkraften är dyr i jämförelse. Energikommissionen gav 2016 ut, ”PM om kostnaderna för nya elproduktionsanläggningar i Sverige”, i vilket man konstaterar att kostnaderna för ny vindkraft och ny kärnkraft ligger i paritet räknat i öre/kWh i produktionskostnad. Även IEA kommer fram till samma slutsats i sina modeller. Räknar man sedan in elnätet i ekvationen blir intermittent kraft totalt sett mycket dyrare, på grund av att elnätet behöver anpassas.

Aspekter som behöver beaktas när man jämför ”100 % fossilfritt”, inklusive kärnkraft med ”100 % förnybart”, exklusive kärnkraft är:

  • kostnad för nybyggnation beräknat i kr/kWh
  •  
  • kostnad för anpassning av elnätet i kr/kWh
  •  
  • skatter och avgifter
  •  
  • vilken kostnad en osäker leverans kan få för samhället
  •  
  • livslängden för olika kraftslag (för kärnkraftverk ca 60 år, ca 20 år för vind- och solkraftverk)

I Sverige har omställningen till i det närmaste fossilfri elproduktion, genom att 12 reaktorer tagits i drift mellan 1970 och 1985, visat sig vara väldigt lyckad för både miljö och ekonomi. Hur denna omställning utfördes borde vara en exportvara till många av världens länder. I Sverige behöver vi ersätta gamla reaktorer med nya och utomlands behöver man flerfaldiga sin kärnkraftsflotta i många länder för att radikalt minska på kolkraft och annan fossilförbränning såsom naturgas och olja.

Flera tusen år

Den fjärde generationen av kärnkraftverk kommer kunna använda utbränt kärnbränsle från befintliga kärnkraftverk. Bara i Sverige har vi sådant kärnbränsleavfall som kan räcka till drift i flera tusen år utan att vi behöver bryta nytt uran. Nyttjar vi inte vårt nu lagrade använda kärnbränsle i Gen IV reaktorer behöver det lagras i 100 000 år. Avfallet från en Gen IV reaktor behöver däremot bara lagras i drygt 500 år.

Vi vill av både resurs- och miljöskäl inte slösa bort denna rena och fossilfria energiresurs. Det är en resa som vi hoppas att Friday For Future” vill vara med på, inte minst för klimatet.

A Nuclear Future is A New Clear Future!

Hans Blix, f d generaldirektör IAEA

Lars-Evald Kaliff, energipolitisk debattör

Torsten Dilot, senior specialist nuclear power, Dilot Energy & Analysis

Janne Wallenius, professor, KTH

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt