Opinion

”Hyrbatteri till elbilen botar räckviddsångest”

Täby-baserade företaget Powerswap utvecklar teknik för att skjuta in nyladdade batterier från sidan. Metoden ska ta mindre utrymme på macken i anspråk jämfört med att lyfta in batteriet underifrån.
Företaget Better Place bytte batterier på Hawaii redan år 2008. Tekniken fungerade, enligt debattören, men inte ekonomin. Foto: Greg Yamamoto

LÄSARBREV. Köp ingen elbil förrän den kan drivas av standardiserade hyr-batterier, skriver Mats Ericsson.

Det är ingen svårighet att nå miljömålen. Det är bara att minimera förbränningen av petroleumprodukter.

Bara? Ja, vi ska färdas med eldrift och stoppa nöjesflyget. Det behövs bara överenskommelser mellan några mäktiga personer som vill överlämna en bra värld till sina barn. Vi kan inte vänta och den bästa lösningen råkar också vara den snabbaste.

Vad gäller flyget ska man lägga på en rejäl kostnad som står i relation till dess miljöpåverkan. Nöjesresandet bör minska med 90 procent.

Då det gäller land- och sjötransporter går det snabbast att ersätta dagens fossilbränsle med elbränsle. Och med bränsle menar jag standardbatterier fyllda med elström som automatiskt byts vid dagens tankställen. Övergången blir extremt enkel och billig och den kan ske etappvis och snabbt.

Elbilar är dyra eftersom batteriet är lika dyrt som resten av bilen och de är tunga då det fasta batteriet ska räcka även långa sträckor. Laddningen tar dessutom tid och sker inte alltid på bästa sätt.

Men vad händer om batteriet behandlas som en del av bränslet - inte som en del av bilen? Elbilens nackdelar försvinner helt:

1. Bilen blir avsevärt billigare då batteriet hyrs. Inga statliga nybilsbidrag behövs.

2. Batteriföretagen kommer att konkurrera med varandra och utveckla allt effektivare, och billigare, batterier.

3. För korta dagliga turer räcker det att ha ett lätt batteripaket.

4. Bytesautomater kan installeras vid befintliga mackar och solcellsanläggningar kan byggas intill.

5. Inga laddstolpar, laddstationer, laddskenor eller luftledningar behövs.

6. Batterierna får optimal behandling vilket gör dem effektiva och förlänger deras livslängd.

7. Med bytessystem för batterier är långa resor inte längre något problem.

8. Bilindustrin kan släppa batterifrågan och i stället fokusera på fordonsutveckling.

9. Färdkostnaden blir tydlig och främjar cykling och kollektivtrafik.

10. Industristandard främjar ekonomi, utveckling och miljö.

11. Bostädernas P-uttag och kablage behöver inte bytas ut.

Batterierna ska vara märkesoberoende energimoduler som på någon minut automatiskt kan fästas under fordonet. Det blir också lättare att ta hand om gamla batterier om de följer samma standard.

Elbränsleförsörjningen, det vill säga laddade batterier och allt som krävs för att dessa ska kunna användas, är en infrastrukturfråga som borde få en gemensam, global lösning. Tekniskt är det inte så svårt.

Det lovvärda projektet för att snabbt kunna byta batteriet, ”Better Place”, hann innan konkursen visa att tekniken fungerar. Men det dansk-israeliska projektet visade också att det inte räcker att idén är god. Bilindustrin måste tvingas till detta. De vill sälja sina kolvätebilar så länge de kan.

Transnationella elenergiföretag av typ Samsung och ABB, men även oljebolag med sina stationskedjor, borde ha intresse av att lyfta frågan till ett internationellt plan. Ett samarbete med ett flertal nationella myndigheter och driftiga politiker i Kina, Sydkorea, Indien med flera borde inte vara omöjligt.

Många förstår att det är bråttom och att svårigheterna mest ligger i att kommunicera, komma överens och verkställa.

I industrialismens barndom infördes i många länder tvingande standarder. Detta uppskattades av industrin. De senaste decennierna har it, data- och telekombranschen lyckats skapa många standarder, t.o.m. inom bilindustrins klassiska domäner.

Själv skulle jag gärna se att det utlyses en “arkitekttävling”, öppen för alla i stil med ”open source” inom datorvärlden. Man samarbetar öppet och struntar i patent, mönsterskydd och ensamrätter. En rejäl prissumma ska räcka.

Med ”el på burk” kan bilisten fortsätta färdas och tanka ungefär som i dag, men tystare, renare och billigare. Köp alltså ingen elbil förrän den kan drivas av hyrda, automatladdade batterier!

Mats Ericsson, teknisk socionom