Opinion

”Hög fart avgörande för lyckad omställning”

Ann-Charlotte Mellquist, forskare Sustainable Business, RISE Viktoria.
Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet.
Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige.
Mats Williander, forskningsledare Sustainable Business, RISE Viktoria

DEBATT. Försäljningen av elektrifierade personbilar behöver uppgå till 60 procent redan år 2020. Omställningen bort från fossilt måste påskyndas rejält och kan bara genomföras med hjälp från biodrivmedel, skriver forskarna Ann-Charlotte Mellquist och Mats Williander på RISE samt Mattias Goldmann, Fores och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.

Riksdagen har fastslagit ett klimatpolitiskt ramverk och en mycket ambitiös klimatstrategi för transportsektorn med målet att minska koldioxidutsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030, jämfört med 2010, för att uppnå klimatneutralitet till 2045. Men hur når vi dit och vilka effekter kommer det att få på samhällsekonomin, jobben och människors privatekonomi?

Forskningsprojektet 20-Fifty, finansierat av Energimyndigheten, har undersökt detta, genom ett analys- och modelleringsarbete, där en fordonsmodell kombinerats med en global ekonometrisk modell. Projektet har arbetat med flera scenarier för den svenska fordonsflottan som möter reduktionsmålet, men med skilda antaganden om teknikutveckling, drivlinor och drivmedelstyper. Tre viktiga slutsatser kan dras:

  • Målet om 70 procent minskad klimatpåverkan i transportsektorn är mycket ambitiöst men nåbart.
  • För att nå målet krävs att omställningen påskyndas rejält, med en kraftig uppskalning av ny teknik och ny energi för transportsektorn.
  • Omställningen är positiv för svensk ekonomi jämfört med att låta bli.

Att effektivisera förbränningsmotorer är en viktig komponent i scenarierna men räcker inte. Biodrivmedelsstrategin fokuserar på så kallade drop in-drivmedel som kan blandas in till valfri nivå i dagens fossila drivmedel. Det är en konsekvens av att vi inte kan nå 2030-målet enbart genom ny teknik i nya fordon. Drop-in biodrivmedel kan åstadkomma lägre koldioxidutsläpp även på befintlig fordonspark.

Basscenariot bygger på biodrivmedelsinblandning till nivåerna i den beslutade reduktionsplikten, kompletterat med batterielektrifiering. För att nå 2030-målet behöver nyförsäljningen av elektrifierade personbilar uppgå till 60 procent år 2020 och 90 procent år 2030 och för bussar till 50 procent år 2020 och 70 procent år 2030. För lätta lastbilar gäller liknande nivåer, medan vi antagit att de medeltunga och tunga lastbilarna fortsätter att huvudsakligen använda förbränningsmotorteknik.

Det är alltså uppenbart att det krävs en närmast omgående uppskalning av både ny drivlineteknik och användning av drop in-biodrivmedel för att lyckas.

Den makroekonomiska modelleringen visar en positiv effekt på svensk ekonomi jämfört med ett scenario där endast EU:s nuvarande utsläppsmål uppnås. För BNP handlar det om i storleksordningen 0,5 procent högre tillväxt än i jämförelsescenariot till 2030 och för sysselsättningen på 0,6 procent bättre. De positiva effekterna håller i sig även fram till år 2050.

Bakom utfallet finns i huvudsak tre drivande faktorer:

  • Import av fossila drivmedel ersätts med elektricitet och biodrivmedel som i hög grad är inhemskt producerade.
  • Det blir billigare att äga och driva ett elfordon, tack vare effektivare teknik och billigare drivmedel. Det ger i sin tur ett utrymme för konsumtion i andra sektorer, vilket påverkar hela ekonomin positivt.
  • För att skala upp utbud och användning av den nya tekniken krävs stora infrastrukturinvesteringar, vilket ger en efterfrågeökning i ekonomin. Investeringarna är finansierade och görs i modellen av den privata sektorn.

För biodrivmedel förutsätter resultaten att biodrivmedel kan produceras i Sverige till konkurrenskraftiga priser. Högre importnivå ger något lägre, men fortfarande positiv, effekt på ekonomin. Klart är dock att det är kritiskt att det finns tillgängliga biodrivmedel för att resultaten ska nås, och att lagstiftning på svensk och EU-nivå inte kan tillåtas försvåra eller omöjliggöra användning av dem.

Sammantaget kan alltså de ambitiösa klimatmålen för transportsektorn ge positiva ekonomiska effekter, och berörda beslutsfattare inom politiken, fordonsbranschen och drivmedelssektorn behöver omgående ta tag i följande:

  • Uppskalning av laddbara elfordon i nybilsförsäljningen
  • Uppskalning av konkurrenskraftig biodrivmedelsproduktion i Sverige, till stora delar av drop-in typ
  • Säkerställa att EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv inte förhindrar en omfattande ökning av biodrivmedelsproduktionen inom Sverige och EU.

Ann-Charlotte Mellquist, forskare Sustainable Business, RISE Viktoria

Mats Williander, forskningsledare Sustainable Business, RISE Viktoria

Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige