“Ge en ersättning till kommuner som säger ja till ny elproduktion”

2022-05-18 11:50  
Näsudden, Gotland. Foto: Foto: Bengt Ekman / Naturfotograferna /IBL Bildbyrå

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Sveriges elförsörjning är en nationell angelägenhet. Samtidigt stoppas många projekt på kommunernas bord. Regeringen och riksdagspartierna behöver snabbt ge starka incitament att säga ja till ny elproduktion, skriver Roland Flaig, RWE Renewables Sweden.

Klimatomställningen av industrin och övriga samhället kräver stora mängder elektricitet. Samtidigt behöver EU av säkerhetspolitiska skäl snabbt göra sig oberoende av rysk gas och olja. I Europa och Sverige måste vi därför både förlänga livstid på befintliga anläggningar, och bygga väldigt mycket ny elproduktion.

Vind- och solkraft kan snabbt öka för att möta behoven, men det förutsätter en rimlig och rättvis ersättning till de kommuner som möjliggör utbyggnaden.

Att svenska företag har tillgång till grönare och billigare el än andra länder skapar konkurrensfördelar, och vindkraften bidrar till lägre elpriser. Förra året producerade vindkraften drygt 27 TWh el och stod för 16 procent av Sveriges elproduktion. Fram till 2025 väntas produktionen fortsätta öka till 51 TWh. Ändå finns tecken på att industrins behov inte kommer att kunna tillfredsställas.

Under 2021 stoppades 78 procent av alla planerade vindkraftverk av kommuners veto. Det är ingen nyhet att vindkraft, precis som all energiproduktion, ofta möts av starka känslor lokalt. Företag som bygger vindkraftsparker har därför ett stort ansvar att samråda med kommun och närboende för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en utbyggnad. Men för många kommuner har inte vindkraftens nytta varit tillräckligt tydlig.

Det behövs snabba och tydliga besked om utbygganden av vindkraften ska kunna fortsätta i den takt som både klimatet och industrin kräver. 

I flera kommuner har tillgången till förnybar el inneburit stora industrisatsningar i form av expansioner och nya fabriker. För en liten kommun kan det ingjuta ny framtidstro. Men ofta handlar det om en framtida nytta, medan beslut om att tillåta eller stoppa vindkraft sker här och nu.

Regeringen och riksdagspartierna behöver nu ge ett tydligt besked till kommunerna att den samhällsnytta de bidrar till kommer att värderas högt, med start i dag.

Åtta inlandskommuner i Västerbotten har föreslagit att den nivå på ersättning som vindkraftsprojektörer ofta ger till kommuner i dag – cirka 10 000 kronor per vindkraftverk – måste öka 20–30 gånger så att den blir i nivå med praxis i våra grannländer. 

Kommunerna är tydliga med att de vill fortsätta att skapa förutsättningar för energi- och klimatomställningen, och vi delar helt deras uppfattning att ersättningen måste öka kraftigt. 

Regeringen har nu tillsatt en utredning för hur kommunernas incitament ska stärkas. Initiativet är mycket välkommet. Men det brådskar – det behövs snabba och tydliga besked om utbygganden av vindkraften ska kunna fortsätta i den takt som både klimatet och industrin kräver. 

Vi har fyra förslag:

För det första bör kommunerna åtminstone få fastighetsskatten. I dag går fastighetsskatten för vindkraft direkt in i statskassan. Om fastighetsskatten, eller motsvarande belopp, i stället går till kommunerna – som i exempelvis Danmark, Finland och Norge – skulle en vindkraftpark om 20 verk ge ett direkt tillskott till kommunernas budget med över 4 miljoner kronor per år. Detta gäller under de första sju åren, därefter reduceras summan successivt.

För mindre kommuner kan det vara skillnaden mellan nedskärningar och satsningar. Ändå är summan låg jämfört med det värde ytterligare vindkraft innebär för samhället. Utredningen bör därför, i dialog med kommunerna, överväga en högre ersättning.

För det andra bör bygdemedel regleras. De bygdemedel som vindraftsaktörer betalar för att stötta det lokala föreningslivet eller bidra med kapitalförsörjning till småföretag är i dag helt 0reglerade. Det behövs gemensamma spelregler som skapar förutsägbarhet och långsiktighet. 

För det tredje behöver planeringsstöd införas omedelbart. Över 200 kommuner utnyttjade det stöd som fanns under 2007–2012 för kommuners arbete med översiktsplaner, och många planer är nu mer än tio år gamla. Det finns ingen anledning att vänta in utredningen i denna fråga, planeringsstödet behöver återinföras omedelbart så att kommunerna ges bättre förutsättningar att fatta välgrundade beslut om vindkraft.   

För det fjärde bör regeringen ge besked om vad som gäller de närmsta åren. Utredningen ska lämna sina förslag i mars 2023 och det kommer ta ytterligare tid innan förslagen blir verklighet. Men vindkraften kan inte sättas på paus under tiden. Regeringen bör därför ge besked om en tillfällig, preliminär ersättning, som gäller för kommuner som möjliggör utbyggnad av vindkraft redan i dag.   

Sveriges står inför en samhällsomställning i samma storleksordning som den industriella revolutionen, och i detta spelar vindkraften en helt central roll. Om vi ska klara av att elektrifiera samhället måste de kommuner som bidrar mest också få en rejäl och rättvis ersättning.  

Regeringen och riksdagspartierna behöver nu ge ett tydligt besked till kommunerna att den samhällsnytta de bidrar till kommer att värderas högt, med start i dag. Industrin behöver elen snabbt och klimatomställningen har ingen tid att förlora.

Roland Flaig, vd för RWE Renewables Sweden AB

 

Mer om: Debatt Vindkraft

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt