”Förbjud all vapenexport till ickedemokratier”

2015-03-30 14:43  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Vapenindustrin säger att de vill ha strikt exportkontroll men så fort restriktioner kommer på tal protesterar de högljutt, skriver Anna Ek Svenska Freds.

Robert Limmergård argumenterar i Ny Teknik den 25 mars emot en skärpning av det svenska regelverket för krigsmaterielexport till ickedemokratier. Som generalsekreterare för vapenindustrins branschorganisation är det inte förvånande att han vill främja vapenföretagen.

Dagens omfattande vapenexportdebatt grundar sig i insikten om hur svensk krigsmaterielexport krockar med Sveriges utrikespolitiska mål om demokrati och mänskliga rättigheter, något som blev särskilt tydligt under den arabiska våren. Det är bakgrunden till att riksdagen i maj 2011 beslutade att exportkontrollen för krigsmateriel till ickedemokratier ska skärpas och en utredning tillsattes för att lämna förslag på hur detta kan göras.

Debattörer från vapenindustrin säger sig ofta vilja ha en strikt exportkontroll för att i nästa andetag protestera högljutt om förslag på restriktioner framförs.

Limmergård hävdar att prövningen måste göras kopplat till riskerna för att ett specifikt system kan användas för att kränka mänskliga rättigheter eller inte. Det låter till ytan bra, men innebär inte någon skärpning. Tvärtom. Exempelvis innebär EU:s regelverk redan att en sådan prövning kan göras. Andra EU-länder har dock med stöd av detta regelverk motiverat vapenexport till länder som Ryssland och Iran.

Inte ens de striktare svenska riktlinjerna stoppar i dag krigsmaterielexport till diktaturer som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Brunei. De senaste fem åren har i snitt 35 procent av Sveriges krigsmaterielexport gått till ickedemokratier. Den svenska vapenexportkontrollen är alltså i behov av en skärpning.

Sverige får inte större handlingsfrihet av vapenindustrin. Tvärtom kan handlingsutrymmet begränsas, som när vapenexport till USA under den starkt kritiserade invasionen av Irak motiverades med att USA annars inte skulle leverera komponenter till Jas. Vapenindustrin är snarare ett hinder för vårt oberoende.

Vad som är försvarets behov av materiel och vad som är industrins behov av referenskunder är inte heller alltid helt klart. Att köpa två nya ubåtar för 8 miljarder trots att ÖB bett om helt andra åtgärder är ett exempel på detta.

I debatten ges ibland intrycket att krigsmaterielexport till odemokratiska stater är av oerhörd ekonomisk vikt. I själva verket stod exporten av det som lyder under ”Lagen om krigsmateriel”, som Limmergård benämner ”försvarsmateriel”, bara för 0,7 procent av Sveriges totala varuexport 2014. Exporten av krigsmateriel till Saudiarabien, som försvarats med stort engagemang, står för 0,03 procent av varuexporten.

Vi håller med om att dagens exportkontroll är ”i otakt”, men slutsatsen är inte att luckra upp regelverket på bekostnad av de människor som lever i odemokratiska köparstater. Regelverket är i otakt med ambitionerna att främja demokrati och mänskliga rättigheter, något som riksdagen beslutat att åtgärda. Det är hög tid att det beslutet blir verklighet och för verklig förändring krävs totalförbud mot vapenexport till ickedemokratier. I detta arbete kan vi inte räkna med att vapenindustrin visar vägen.

Anna Ek, ordförande, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt