Opinion

”Debatten om snabba tåg måste bli teknikneutral”

Ole Rasmussen, ingenjör, i styrkommitten för Den Skandinaviska Magnettåg Gruppen.

DEBATT. Motståndarna mot magnettåg som finns inom den befintliga järnvägssektorn ska inte tillåtas ta över diskussionen om framtidens transporter, skriver Ingenjören Ole Rasmussen.

Sedan 2014 har Kina byggt ut banor för magnettåg från 30 km till uppemot 3000 km. Det är en snabb utveckling som vi även har sett för elbussar – Kina bygger i dag fler eldrivna bussar i veckan än det finns bussar i London

Mer än 30 000 000 kilometer har magnettåget kört i Shanghai, enligt Swissrapide – och det är den beprövade magnettågtekniken som Kina i somras uppdaterade med ett nytt tåg för hastigheter på 600 km/h. Kina har i dag två höghastighets magnettåg och tre stads magnetåg, delvis under drift och under test.

Sedan 2014, har vi spridit kunskap om magnettåg bland annat hos Trafikverket men informationen verkar inte ha förts vidare till den svenska regeringen eller politikerna i Sverige.

Både i EU och i Sverige kämpar magnettåg mot starka lobbyintressen inom järnvägs-, motorvägs- och flygplanssektorerna, en kamp mellan David och Goliath - mot tre sektorer samtidigt.

DSMG har gett expertkunskap och idéer om hur magnettåg kan utvecklas i de skandinaviska länderna. Vi skulle till exempel kunna bilda ett nytt SAS ett gemensamt företag för magnettåg. Ett annat alternativ är att låta en expertgrupp eller en oberoende professor leda en utredning. Det viktiga är att utvecklingen sker fritt från transportsektorns olika intressen.

Magnettåg kan ge Sverige fördelar under de kommande 100 åren. Magnetspåren kan byggas snabbt. En kinesisk fabrik klarar exempelvis att bygga 80 km bana på ett år.

Magnettåg har över 60 procent lägre driftskostnader, enligt Siemens – det betyder mycket efter bara några år. Magnettåg kan ge Sverige ett bra bidrag till grön utveckling och det kommer ändå att finnas pengar för att underhålla den gamla järnvägen.

Vem väljer flygplanet – om det tar 60 minuter med magnettåg från Stockholm till Göteborg, och ytterligare 45 minuter från Göteborg till Oslo eller Köpenhamn. De korta restiderna betyder många fler resenärer och det blir därför mycket attraktivt att investera i magnettåg.

Investerarna för våra pensionsfonder borde få politisk signal och börja beräkna återbetalningstider på magnetiska spår. Det skulle kunna vara pensionsfonderna som investerar i vår nya infrastruktur och sedan får tillbaka pengarna efter 30 år då staten kan ta över ägandet.

Magnetiska tåg innehåller stora möjligheter – och förändringen kan bli lika stor som järnvägen blev för samhället. Det är dags att öppet se över tekniska val – och det är viktigt att vi diskuterar hur vi möter motståndet som finns till disruptiv teknik hos de som finns i sektorn idag.

Våra ungdomar borde få ta över ett modernt samhälle – vi måste utbilda våra ungdomar så att de också har en bred kunskap om magnetiska tåg. Om 20 år kan Kina ha 20 000 km magnetiska banor - och Sverige ha kvar sina föråldrade järnvägslinjer.

Vi måste ha en opartisk analys av magnettåg och vi måste använda den kompetens som finns tillgänglig i ämnet. DSMG hoppas på en öppen debatt om framtidens gröna möjligheter.

Ole Rasmussen, ingenjör, styrkommitten för Den Skandinaviska Magnettåg Grupp