ENERGI

Microsoft och Stockholm Exergi i miljardavtal om minusutsläpp

Bilden visar principen för koldioxidavskiljning och lagring.

Microsoft är berett att betala miljarder för att ett svenskt kraftvärmeverk ska samla in rök från sin skorsten. Håller det på att lossna för svensk koldioxidinfångning?

Publicerad Uppdaterad

– Det här är ljuset i tunneln, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Infångning av koldioxid pekas ut som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen, som ett komplement till de enorma utsläppsminskningar som krävs.

Tekniken kan delas upp i två delar. Dels CCS som går ut på att pumpa ned infångad koldioxid i marken, dels CCU som går ut på att använda koldioxid som råvara för att exempelvis bilda bränslet metanol.

Om den koldioxid som sugs upp från skorstenarna kommer från biomaterial räknas den som minusutsläpp.

”Mångmiljardavtal”

Nyligen meddelade Stockholm Exergi, som har långt gångna planer på en CCS-anläggning vid biokraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm, att man tecknat avtal med Microsoft. Den amerikanska techjätten vill köpa certifikat för minusutsläpp på 3,33 miljoner ton, en affär som beskrivs som den största i sitt slag i världen.

– Det här är ett mångmiljardavtal, bland de största avtal Stockholm Exergi gått in i, säger Johan Börje, ansvarig för försäljning av minusutsläpp.

Microsoft kan genom köpet "dra av" sina egna utsläpp.

– Om vi ska få en ordentlig industri med många projekt och många ton måste vi se till att få in så mycket kapital vi kan från den frivilliga marknaden.

"Jag tycker att Microsofts affär med Stockholm Exergi är ett exempel på precis hur man vill att det ska fungera", säger klimatminister Romina Pourmokhtari.

Börje ser privata satsningar som "helt avgörande" för att CCS-anläggningen ska bli verklighet. Trots jättesatsningen krävs mer för att Stockholm Exergi ska våga gå vidare med ett investeringsbeslut under året. Microsofts köp motsvarar cirka 40 procent av den planerade insamlingen under en tioårsperiod.

Väntar på EU

Inom några veckor räknar regeringen med att få grönt ljus från EU-kommissionen för att få använda 36 miljarder i så kallade omvända auktioner, som ger betalt för att samla in fossilfri koldioxid.

– Vi behöver bli en av de vinnande parterna i auktionen, säger Börje.

På Värtaverket produceras värme och el baserat på restprodukter från skogs- och sågverksindustrin. Tanken är att avskilja koldioxiden från röken. Arkivbild.

Kanske är proppen på väg att lossna för den hajpade tekniken.

I Örnsköldsvik byggs en CCU-anläggning, där koldioxid från kraftvärmeverkets skorsten ska bli e-metanol. I dagarna fick projektören godkännande för en ny anläggning i Sundsvall av mark- och miljödomstolen.

Klimatminister Romina Pourmokhtari hoppas att den omvända auktionen ska få fart på satsningarna:

– Det är väldigt viktigt att det frivilliga kapitalet också kan komma in här så att vi får mer pengar i den här delen av klimatomställningen. Det är väldigt, väldigt dyrt att arbeta med koldioxidinfångning.

FAKTA

Koldioxidavskiljning och lagring

CCS står för Carbon Capture and Storage, det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid. Ofta läggs "bio" till som förled, om koldioxiden som samlas in kommer från förnybara källor.

Stockholm Exergi har långt gångna planer på att bygga en bio-CCS-anläggning i Värtahamnen i Stockholm, vid bolagets biokraftvärmeverk.

CCU står för Carbone Capture and Utilization, avskiljning och användande, och innebär att man använder den insamlade koldioxiden som en råvara, exempelvis för att tillverka metanol.