Opinion

”Apropå elnätsavgifterna – mycket vill ha mer...”

REPLIK. Elnätsavgifter som ökat med 86 procent avslöjar investerarnas oblyga vinstmaximering. Elmarknadsreformen 1996 som lovade lägre elnätskostnader har misslyckats och det är hög tid att ändra reglerna, enligt Roger Fredriksson.

Med tanke på hur illa det har gått för abonnenterna är det rimligt att fråga vems ärende som elnätsexperten Oskar Almén går. I hans debattinlägg i Ny Teknik, ”Landsbygden drabbas när elnäten förfaller”, betonar han leveranssäkerhet och kvalitet, krav som ingen ifrågasätter. Men det är många nätföretag som redan är där. Vi kan dock vara säkra på att investerare, som till exempel ägarna till Ellevio en kanadensisk och två svenska pensionsfonder samt ett försäkringsbolag, applåderar hans förslag.

Elmarknadsreformen 1996 syftade till lägre nätavgifter genom effektivare reglering av elnätsmonopolet. Energiministern upprepade gång på gång att reformen skulle ge både abonnenter i staden och på landsbygden lägre elnätskostnader. Förväntningarna på sänkning var höga. Dåvarande tillsynsmyndighet ansåg till exempel att nätföretagen kunde ”…minska sina totala driftskostnader med en femtedel...”.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här