Opinion

”Alltför vanligt med tekniska brister i nya bostadsrätter”

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tidigare vid KTH. Foto: Joakim Kroger
Jonas Anund Vogel, doktorand vid Energiteknik KTH.
Foto: Pixabay

DEBATT. En allt större del av bostadsmarknaden består av bostadsrätter där amatörer köper och förvaltar ett tekniskt komplext objekt designat av vinstinriktade företag utan långsiktigt ansvar, skriver Jonas Anund Vogel KTH och Hans Lind tidigare vid KTH.

Elinor Ostrom fick Nobelpriset i ekonomi 2009 för sina studier om hur människor lyckas organisera stora komplexa, gemensamma anläggningar, utan hjälp av en offentlig sektor. Men hur väl fungerar egentligen bostadsrättsformen i Sverige om vi granskar den utifrån Ostroms kriterier?

Det största problemet är att de som har ansvar för att förvalta bostadsrättsföreningen inte är med och bestämmer utformningen.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här