Varje skrivbord kan bli unikt på nya linan

2014-12-02 16:21  

Ska skrivbordet vara mintgrönt, gyllengult eller i ask? Möbeljätten Kinnarps investerar 60 miljoner kronor i en ny produktionslina som ska klara små serier med stora variationer.

När du beställer en ny kontorsstol finns en bred färgpalett att välja bland. Men för skrivbordet och hurtsen får du hålla till godo med några få standardfärger. Det duger inte för det moderna kontoret.

– Vi har sett en drastisk förändring de senaste fem-tio åren. Kunderna vill inte ha samma möbler som alla andra, de vill ha unika lösningar och själva välja färg och form till arbetsplatsen, säger Sofie Dahlberg, som är sortimentschef på Kinnarps.

För att möta de nya kraven investerar företaget närmare 60 miljoner kronor i sin största fabrik, som ligger i Kinnarp i Västergötland. Om två år ska en ny produktionslina tas i drift för att tillverka småserier, eller enstycksproduktion som det också kallas. Begreppet innebär att varenda möbel går igenom tillverkningskedjan som en unik produkt beställd av en viss kund. Fort ska det gå också.

– Tillverkningen ska inte ta mer än två dagar från order: en dag för bearbetning, en dag för slutmontering, och på tredje dagen ska skrivbordet vara på väg härifrån, säger Anders Hermansson, som är ansvarig för produktionen.

När någon beställer ett skrivbord i en trendfärg, som mintgrönt, kommer produktionen att starta i en såg som kapar till en bordsskiva i rätt kulör, storlek och form. Skivan ska sedan automatiskt gå steg för steg genom fabriken och utformas enligt kundens önskemål. Kanske med chokladbruna kantlister, en rundad inbuktning på långsidan och en kabelgenomföring i högra hörnan.

När bordsskivan kommer fram till borrmaskinen måste maskinen få information om var just den här skivan ska ha sitt kabelhål. Det kräver dels en anpassning av fabrikens produkthanteringssystem (PDM), dels att varje artikel kan identifieras under sin väg genom fabriken. Vilken identifieringsteknik som kommer att användas är inte bestämt än. Streckkoder eller mikrochip är två tänkbara alternativ.

Kantbearbetning och finish ska också förbättras.

– Trenden går mot välarbetade möbler med allt större fokus på detaljer. Då får det inte finnas limrester eller linjer kvar på undersidan, säger Sofie Dahlberg.

Den nya linan ska byggas i befintliga lokaler – utan att sinka dagens tillverkning. Produktionstakten är hög. Varje dag lämnar mellan 1 500 och 1 800 skrivbord fabriken. Dessutom tillverkas hundratals hurtsar, hyllor, soffbord och andra trämöbler, medan cirka 1 000 kontorsstolar monteras. Det flödet får inte sinkas av ombyggnaden, som Anders Hermansson liknar vid att lägga ett jättepussel.

– Se upp för de förarlösa truckarna! varnar han när vi startar en snabb rundtur i fabriken.

Den befintliga maskinparken är anpassad för produktion av stora volymer med relativt få variationer. En typisk batch kan vara på några tusen exemplar. ­Typisk 1990-talsproduktion, enligt Anders Hermansson.

Vid den stora sågen luktar det lika gott som i träslöjden. När vi passerar kapas råspånskivor som ska bli ryggar till bokhyllor. Sågen ska snart få en nättare ersättare, som är mer lämpad för att kapa melanin och laminat i alla möjliga färger.

I rummet intill limmar en maskin ihop tunna, böjliga träremsor för att skapa stora sjok av ljus trä­faner.

– Ask kommer starkt i hemmen nu, exempelvis i kök. Då vet vi att kunderna kommer att vilja ha det på kontoret också, säger Sofie Dahlberg.

Faneren limmas på skrivbordsskivor. Vid nästa station rengörs vissa modeller manuellt från damm och limrester, ett moment som kommer att ske automatiskt i den nya linan.

Överallt ser vi papperslappar som ligger överst i staplarna av bordsskivor och andra detaljer. Det är produktionsorder som talar om för personalen vad som ska göras i nästa produktionsled. De papprena kommer att försvinna i den framtida linan där varje artikel har en unik identitet och maskinerna får sina order via ­datasystemet.

Dagens mellanlager kommer inte heller att behövas i det nya flödet. Men i den nuvarande tillverkningen tillverkas alla möbel­detaljer till ett stort mellanlager. Allt från hyllplan till bordsskivor ligger staplade i höga hyllor och väntar på en kundorder.

– Det skulle vara praktiskt omöjligt att ha ett mellanlager när vi ska tillverka möbler i massor av färger, säger Anders Hermansson.

Han ser även fram emot att slippa lagrets ställtider och de skador som ibland uppstår i hanteringen. Dessutom frigörs golvyta.

Vi vandrar vidare längs en 180 meter lång kedja där delarna från mellanlagret byggs ihop till möbler när en kundorder har kommit. Mycket är automatiserat, men i slutet står personal och hänger på luckor och sätter fast socklar. Längst ner i kedjan stuvas de färdiga möblerna in i lastbilar.

Anders Hermansson berättar att de stora möbeltillverkarna i Europa redan har anpassat sin tillverkning för små serier. Kinnarps tyska fabrik likaså.

Har ni hamnat lite på efterkälken med enstycksproduktion här i Kinnarp?

– Nej, vi ville vänta med att ta steget tills tekniken är mogen och kunderna har bytt fokus mot större valfrihet. Vi känner en hård press från våra konkurrenter i låg­kostnadsländer och måste ha en effektiv produktion. Då krävs investeringar, säger Anders Hermansson.

 

 

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

 

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer