SEB ser stor potential med bitcointeknik

Den grundläggande tekniken bakom den virtuella valutan bitcoin kallas blockchain. Ett konsortium av världens storbanker testar den sedan i höstas. En av dem är svenska SEB.

– Målet är att ha något skarpt att visa upp om ett år, säger Nicolas Moch, ansvarig för nya tekniker på SEB till Digital Teknik, och fortsätter:

– Riskerna är höga men potentialen är så stor att det är värt att prova. Om det fungerar har vi en väldigt stor förändring framför oss.

Konsortiet går under namnet Distributed Ledger Group och försöken leds av teknikföretaget R3 CEV, med bas i New York. Även svenska Nordea ingår i konsortiet, som ska utveckla teknik, standarder och protokoll för att använda blockkedjetekniken för finansiella tjänster.

I början på mars genomförde R3 det största försöket någonsin med blockkedjeteknik inom finansvärlden, skriver Forbes.

Tekniken innebär att transaktioner sker peer-to-peer, det vill säga mellan flera olika aktörer i ett nätverk i stället för mellan två banker i taget. Det gör att till exempel internationella transaktioner kan ske enormt mycket snabbare än i dag, då en överföring från ett land i Afrika måste gå via ett antal olika finansiella institut innan den når Sverige. I varje steg sker en tidsfördröjning och det innebär dessutom en kostnad.

Just det problemet har ett antal startupföretag lösningar för. Digital Teknik skrev i november 2014 om Ripple Labs, specialiserat på globala, snabba och billiga penningtransaktioner utan mellanhänder.

Kan inte den här typen av företag vara ett alternativ?

– Vi har kontakt med alla. En viktig skillnad mot tidigare är att vi nu pratar om blockchaintekniken, inte om bitcoin eller mining. Bortser man från den typen av startuper jobbar vi ganska mycket med andra, som just Ripple och även bolag som Chain.com säger Nicolas Moch.

Ett problem är att ingen av utmanarna hittills har fått tillräcklig spridning. Dessutom vill de flesta stora användare ha öppna standarder.

Det nu mest uppmärksammade användningsfallet är internationella penningtransaktioner. På lång sikt ser man framför sig så kallade ”smart contracts”, där det ligger information med i blockkedjan som kan villkora en betalning för en viss händelse i själva transaktionen.

– Då kan du köpa ett hus och göra komplexa transaktioner som inte går att göra i ett steg i dag. Men det här är än så länge i designfasen.

I Sverige experimenterar bankerna nu med att använda blockchain för att hantera inhemska betalningar med till exempel Bankgirot.

Nicolas Moch poängterar att mycket återstår och han tror inte på tekniken som en skarp del av SEB:s tjänster förrän om 3–4 år.

Få koll på digitaliseringen av samhälle och företag med nyhetsbrevet Digital Teknik!