Så räddar du Sverige från fettberg

I London fortgår arbetet med att få bort den gigantiska fettklumpen om 130 ton som renhållningsarbetare hittade i östra Londons kloaksystem. Personer som jobbar med arbetet vittnar om fruktansvärd lukt och att det är väldigt varmt.

London är däremot inte ensamt om att dra åt sig fettmonster i kloaksystemen. Det har även hänt i Sverige, även om de inte är fullt så stora som den brittiska bjässen.

Så sent som 2002 upptäckte man en fettklump om 2-3 ton som orsakade ett allvarligt stopp på Södermalm i Stockholm.

– Den fettproppen bildades på grund av att en restaurang saknade fettavskiljare. Det tar flera år att bygga upp en sådan klump. I det här fallet räckte det med att spola bort den till reningsverket, vi behövde inte hacka som man får göra i London, säger Ralph Hedenström, projektledare på Stockholm vatten och avfall.

Hedenström utesluter inte att en fettklump i storlek med Londons skulle kunna frodas även i svenska avlopp, även om risken är liten. En tydlig skillnad från London är att Sverige jobbar mer med fettavskiljare på olika sätt, samt att London är en restaurangtät stad.

– I London har de väldigt små fettavskiljare. Det finns en ny standard för dessa som vi jobbar med i Sverige, och sedan dess har vi väldigt sällan problem med fettklumpar.

En stor bov enligt Ralph Hedenström är att många häller ut sitt stekfett i vasken, det är fel och riskerar att förr eller senare skapa stopp i avloppet, även om man diskar med varmvatten så stelnar det längre fram. Vilket ställer till det antingen för huset man bor i eller för de stora avloppssystemen.

I Malmö vill man öka kännedomen kring fett i avloppen.

– Vi delar ut fettrattar för att öka kännedomen om problemet och underlätta för människor att hantera matfettet på ett bra sätt, säger Kajsa Sjöberg, kommunikatör på VA Syd i Malmö.

Om de i Malmö skulle stöta på problem med fettklumpar så har de olika sätt att arbete på för att lösa proppen. Framförallt förekommer två olika typer av rotskärare. Antingen en hydrauliskt driven, alltså att man använder olja för att driva maskinen, eller en som drivs av vatten via en spolbil.

Vilken rotskärare som används beror på situationen. Men för ledningar över 315 millimeter är den hydrauliska bäst lämpad, hävdar Sjöberg.

Om fett i vasken är ett problem så är felaktiga saker som spolas ned i toaletten ett annat. Organisationen Svenskt vatten kampanjar för att svenskarna inte ska fulspola. Det enda som är tillåtet att spola ner är avföring och toalettpapper – allt annat ses som fulspolning och felaktigt användande av toaletten.

– Det här är ett känt problem sen länge med fett i avlopp och att folk slänger saker i toastolen som här hemma i papperskorgen, säger Dan Löfgren som är kommunikationschef för Svenskt vatten.

Det finns två stora bovar, våtservetter och snus. Båda slinker ofta ned i toaletten och det ställer till stora problem i avloppssystemen.

– Kombinationen fett och våtservetter som inte löses upp är den stora syndaren. Människor förstår inte skillnaden, våtservetter är inte träfiberbaserat, de består av plasttrådar. Det löses därför inte upp och fastnar i värsta fall bland stelnat fett.

Kan svenskt vatten göra något åt det här?

– Vi kan hjälpa till med beteendeförändrande arbete hos allmänheten, likt de VA Syd gjort i Malmö. Allmänheten är den stora syndaren.