”Oberoendet värt dubbla elpriset”

2015-06-22 10:04  
Till vänster syns de två batterilagren med en kapacitet på 144 kWh. Till höger den nyinköpta elektrolysören. Foto: Jörgen Appelgren

Hur är det med explosionsrisken och vad kostar elen per kWh? Hans-Olof Nilsson, som vill göra sig eloberoende med egen vätgas, svarar på läsarnas frågor.

I förra veckan skrev Ny Teknik om Hans-Olof Nilsson utanför Göteborg som gett sig sjutton på att kapa elkabeln och blir helt självförsörjande på el och värme.

Här svarar han på ett urval av alla de frågor som strömmat in till redaktionen:

Krävs det tillstånd för att tillverka vätgas hemma och lagra den i en tank på tomten?

- Vätgas är brandfarligt. En riskanalys måste utföras och det är en tillståndspliktig verksamhet som det skall ansökas om hos Räddningstjänsten.

Vad gör du för att minimera explosionsrisken vid tillverkning och hantering av vätgas?

- Riskanalysen fångar upp potentiella risker som skall elimineras, bland annat skall det finnas vätgassensorer i utrymmet där elektrolysören är placerad, forcerad ventilation är nödvändigt samt automatik som stoppar allt då vätgas detekteras.

Kommer man att kunna tanka en vätgasbil från vätgastanken?

- De personbilar som finns Hyundai IX35 och Toyota samt Honda som är på gång under 2015/2016 skall tankas med 700 bar och det höga trycket kommer inte min vätgastank att ha. Jag kommer att behöva en tryckstegringspump som levererar 700 bar. Alternativet är att tanka med 350 bar och då få cirka halv tank.

Hur hanterar du säkerheten kring batterilagret?

- Batterierna är "silikonbatterier", en variant av blybatterier som är helt täta och utan ventilation.

- Batteristackens temperatur övervakas kontinuerligt och skulle temperaturen överstiga 70°C (bestämt av batteritypens egenskaper) stängs allt av och forcerad friskluftsventilation över batteristacken startas.

Hur stor andel av överskottet på 15 000 kWh räknar du med att kunna utnyttja när du lagrar det som vätgas?

- Cirka 8 000 kWh. 5 kWh går åt för tillverkning av 1Nm³ vätgas. 1Nm³ vätgas genom en bränslecell ger totalt ca 3 kWh el- och värmeenergi.

Får du ut något från solcellerna under december och januari när det är som mörkast?

- Installationen på huset är ny och har ännu inte varit i drift en vinterperiod. En del sol kommer att fångas upp av panelerna i fasaderna som står nästan vinkelrätt mot solinstrålning på runt 11°i december-januari. Även panelerna på taket kan vinklas mot solinstrålningen.

Skulle du kunna få ut mer om du värmde upp solcellerna på vintern för att hålla dem fria från frost och snö?

- Rena paneler har bättre produktion. Värma med vatten? Det bör ju i så fall vara ett slutet system med frostsäker vätska och specialbeställda paneler. Kanske det finns någon som löst detta? Själv har jag panelerna på taket som skyddar sig själva mot snö och frost då dessa ”vippar” över och visar baksidan mot skyn.

Räknar du med att solcellerna lönar sig under deras livstid? Hur ser kalkylen ut?

- Ja, med kvalitetspaneler som ger en livslängd på 25+ år är det lönsamt. Återbetalningen börjar så snart anläggning kopplats in, och även med dagens låga elpriser har solcellsinstallationen återbetalat sig på 10-15 år. Kalkylen i mitt fall är inte representativ då den har mycket utöver en ”standard” installation.

Jag har jättestort hus som drar massor av el, var börjar jag för att spara energi?

- Hur är det med energislukare som cirkulationspumpar för värme, kanske också varmvattencirkulation och ventilationsaggregat? Dessa enheter kan inte helt ovanligt tillsammans ligga på en kontinuerlig förbrukning på 1-3 kWh vilket på årsbasis blir runt 8 000 - 24 000 kWh.

Har du gjort några misstag som du vill dela med dig av?

- Ja, handukstorkar som går på varmvatten är mycket energikrävande, passar inte bra i ett lågenergihus. Handukstorkarna skall kopplas till samma värme som golvvärmen och den ligger under vintertid på 30-35°C vilket inte ens då ger bra torkverkan. Sedan gäller det att dessa vattenslingor är isolerade till 100 procent med isolering med låga värmeledningsegenskaper.

- Varmvattencirkulation är tveksamt. Här försvinner också mycket värme ”längs rören”. Mäter och registrerar dessa flöden och energiåtgången och det är inte kul, men det är en komfortgrej.

Du säger att alla investeringar inte gör det lönsamt med dagens priser till exempel på elektrolysör och bränslecell. Vad räknar du med för pris per förbrukad kWh?

Huset har inte varit i drift i ett helt år ännu, men jag kan ändå hyggligt beräkna/uppskatta vad priset på egenproducerad kWh blir. Med alla systemen inräknade blir det cirka 2,55 per förbrukad kWh, dubbelt upp, men känslan av att vara helt energioberoende är för mig värt detta.

 

Läs mer: Har du ett smart hem? Tävla med oss!

 

Gilla Sveriges Smartaste hem på Facebook!

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer