Innovation
Medelhavsklimat i Sverige om hundra år
Räkna med värme i framtiden. Det säger det senaste klimatscenariot från Rossby Center, SMHI. Om 100 år blir Norden cirka 3 grader varmare än idag. Varmast blir det längs Östersjön. Blötast i nordväst, i Lapplandsfjällen. I december förra året presenterade centret sin första regionala klimatsimulering (NyT 1998:50). Den förutspådde en mycket varm och fuktig framtid med 4 graders temperaturhöjning och upp till 40 procent mer nederbörd än idag.
Den nya prognosen visar på en något svalare och torrare utveckling. Medeltemperaturen ökar cirka 3 grader och nederbörden ökar som mest med 30 procent. Därmed skulle Stockholm hamna lite söder om Paris i klimathänseende. Kiruna placerar sig i Falutrakten. Riktigt jämförbart blir det nu inte. Solens vinkel över jorden styr också vädret och den vinkeln ändras inte.
Centret bygger sina simuleringar på två globala klimatmodeller. En från brittiska vädertjänsten i Bracknell, en från tyska Max-Planckinstitutet i Hamburg. De modellerna har nu byggts ut med fler detaljer och en högre upplösning. Regionala faktorer som Östersjön, de nordiska insjöarna och den skandinaviska fjällkedjan har stoppats in och gett prognosen en större tillförlitlighet.
- Samtidigt ger de förfinade modellerna ett resultat som är mindre entydigt. Men trenden är ju densamma, påpekar Rune Joelsson vid Ross Center.
Av den nya simuleringen kan man se att lågtrycksbanorna flyttar sig längre norrut, vilket ger de nederbördsrika Lapplandsfjällen ännu mer regn och snö. Endast i fjällen, längs Norges södra västkust och i ett litet område i södra Finland, blir det ett nettoöverskott i nederbörden. I övriga Norden äter den ökande avdunstningen upp nederbördsökningen. I gränstrakterna mellan Östergötland och Småland kan nederbörden till och med minska.
Östersjön blir mer eller mindre isfri om vintrarna. Möjligen lägger sig isen längst i norr, i den inre delen av Bottenviken. Det blir vatten och inte is som möter atmosfären. Därmed blir uppvärmningen störst runt Östersjön. Varmast, 5 grader över dagens temperatur, blir det i ett litet område runt Kalix och Haparanda och en bit upp i Tornedalen.
Under somrarna däremot kan Östersjön möjligen bromsa uppvärmningen och hålla kusttrakterna lite svalare än inlandet, säger Markku Rummukainen, ansvarig för datorsimuleringarna. Samma påverkan kan insjöarna ge. De har en stor lokal betydelse på klimatet, särskilt i Finland och Sverige. Där upptar sjöarna en tiondel av landytan.
Prognosen pekar också mot starkare vindar och minskad molnighet över Östersjön. Men där är osäkerheten större.
SMHI har tidigare intagit en skeptisk hållning till teorierna om att vi går mot en uppvärmning på grund av den ökande växthuseffekten. Idag är tvivlen mindre.
- Klimatförändringen har redan börjat, även om man inte kan se det på någon enstaka månad eller säsong, säger Markku Rummukainen.
Utifrån SMHIs scenarier kan andra forskare undersöka konsekvenserna av klimatförändringen. Skogsfors-karna är först. Vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala har man funnit att skogen kommer att växa så det knakar i framtiden; ökningen blir 20-25 procent i södra Sverige. Andra intressenter är vattenkraftsproducenter, försäkringsbolag, lantbrukare och kommuner. Ett ändrat klimat påverkar ju hela samhället.
Den nya prognosen visar på en något svalare och torrare utveckling. Medeltemperaturen ökar cirka 3 grader och nederbörden ökar som mest med 30 procent. Därmed skulle Stockholm hamna lite söder om Paris i klimathänseende. Kiruna placerar sig i Falutrakten. Riktigt jämförbart blir det nu inte. Solens vinkel över jorden styr också vädret och den vinkeln ändras inte.
Centret bygger sina simuleringar på två globala klimatmodeller. En från brittiska vädertjänsten i Bracknell, en från tyska Max-Planckinstitutet i Hamburg. De modellerna har nu byggts ut med fler detaljer och en högre upplösning. Regionala faktorer som Östersjön, de nordiska insjöarna och den skandinaviska fjällkedjan har stoppats in och gett prognosen en större tillförlitlighet.
- Samtidigt ger de förfinade modellerna ett resultat som är mindre entydigt. Men trenden är ju densamma, påpekar Rune Joelsson vid Ross Center.
Av den nya simuleringen kan man se att lågtrycksbanorna flyttar sig längre norrut, vilket ger de nederbördsrika Lapplandsfjällen ännu mer regn och snö. Endast i fjällen, längs Norges södra västkust och i ett litet område i södra Finland, blir det ett nettoöverskott i nederbörden. I övriga Norden äter den ökande avdunstningen upp nederbördsökningen. I gränstrakterna mellan Östergötland och Småland kan nederbörden till och med minska.
Östersjön blir mer eller mindre isfri om vintrarna. Möjligen lägger sig isen längst i norr, i den inre delen av Bottenviken. Det blir vatten och inte is som möter atmosfären. Därmed blir uppvärmningen störst runt Östersjön. Varmast, 5 grader över dagens temperatur, blir det i ett litet område runt Kalix och Haparanda och en bit upp i Tornedalen.
Under somrarna däremot kan Östersjön möjligen bromsa uppvärmningen och hålla kusttrakterna lite svalare än inlandet, säger Markku Rummukainen, ansvarig för datorsimuleringarna. Samma påverkan kan insjöarna ge. De har en stor lokal betydelse på klimatet, särskilt i Finland och Sverige. Där upptar sjöarna en tiondel av landytan.
Prognosen pekar också mot starkare vindar och minskad molnighet över Östersjön. Men där är osäkerheten större.
SMHI har tidigare intagit en skeptisk hållning till teorierna om att vi går mot en uppvärmning på grund av den ökande växthuseffekten. Idag är tvivlen mindre.
- Klimatförändringen har redan börjat, även om man inte kan se det på någon enstaka månad eller säsong, säger Markku Rummukainen.
Utifrån SMHIs scenarier kan andra forskare undersöka konsekvenserna av klimatförändringen. Skogsfors-karna är först. Vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala har man funnit att skogen kommer att växa så det knakar i framtiden; ökningen blir 20-25 procent i södra Sverige. Andra intressenter är vattenkraftsproducenter, försäkringsbolag, lantbrukare och kommuner. Ett ändrat klimat påverkar ju hela samhället.
