IVA: Regeringen bör säga nej till EU:s upphovsrättsdirektiv

Syftet med det upphovsrättsdirektiv som Europaparlamentet nyligen sa ja till är att stärka skyddet för upphovsrättsägare. Men många undrar om det kommer att ske på rätt sätt.

”Intentionen är inte svår att förstå. Men den lösning som föreslås riskerar att få allvarliga konsekvenser för öppenhet och yttrandefrihet” skriver Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVA:s, avdelning för informationsteknik i ett uttalande.

– Man kan ha många olika åsikter om direktivet, men just den här biten tycker vi är viktig att politikerna tar till sig och förstår. Det här handlar inte om ekonomisk ersättning, utan att beslutet kan leda till användning av teknik som överreglerar internet. Man kommer att filtrera bort innehåll av rädsla för att göra fel, säger Staffan Truvé, ordförande för avdelningen för informationsteknik på IVA, till Ny Teknik.

Staffan Truvé är också medgrundare av cybersäkerhetsbolaget Recorded Future, ett bolag där Google Venture är en av investerarna.

Kritiker av direktivet ser fortfarande en möjlighet att stoppa det. Bollen ligger nu hos medlemsländerna i ministerrådet, som har till uppgift att formellt godkänna den nya lagen. Det är regeringen som representerar Sverige i ministerrådet.

IVA är framför allt kritisk till artikel 17, tidigare 13, i upphovsrättsdirektivet. Den innebär att ”mellanhandsaktörer”, plattformar som exempelvis Google och Facebook, ska hindra deras användare från att ladda upp upphovsrättsskyddat material.

Risk att det begränsar yttrandefriheten

För att det ska fungera i praktiken måste mellanhandsaktörerna använda automatiska filter som läser av bilder och videos innan de laddas upp. Ingen sådan lösning är tillräckligt smart i dag för att skilja på verkliga intrång, satir och kritik, som kan utgå från och använda delar av upphovsrättsskyddat material utan att bryta mot lagen. Många menar att det här är som hotet mot öppenheten och yttrandefriheten ryms.

IVA ser inte bara risk för att innehållsfiltren kommer att ta bort stora mängder innehåll som är helt lagligt, vilket kan begränsa yttrandefriheten. Direktivet går också emot det svenska censurförbudet, som innebär att staten inte har rätt att i förväg förhindra yttrande. Censurförbudet är en princip som har hängt med till kommunikationstekniken.

– Det bästa som skulle kunna hända nu är att regeringen inom kort säger att den inte stödjer EU-förslaget. Steget efter det, om förslaget går igenom och blir ett färdigt EU-direktiv, är säkerställa att direktivet inte går emot vår svenska lagstiftning. Det borde vara okontroversiellt bland politiker att vissa grundlagsskyddade principer inte förstörs, säger Staffan Truvé.

Om det nya direktivet antas har Sverige två år på sig att skriva in det i svensk lag.