Innovation

Gravitationsvågor upptäckta – för fjärde gången

Ligo söker små spår från stora smällar. Grafik: Jonas Askergren. Fakta: Anna Orring. Källa: Ligo.org, Carl-Johan Haster Foto: American Physic Society / Andrew Harnik
Ligo söker små spår från stora smällar. Grafik: Jonas Askergren. Fakta: Anna Orring. Källa: Ligo.org, Carl-Johan Haster Foto: American Physic Society / Andrew Harnik
Illustrationen visar hur mycket detektioner från tre observatorier kan avgränsa var i universum en observerad gravitationsvåg kommer. Foto: Ligo/Virgo
Illustrationen visar hur mycket detektioner från tre observatorier kan avgränsa var i universum en observerad gravitationsvåg kommer. Foto: Ligo/Virgo
Observatoriet Virgo i Pisa, Italien. Foto: Virgo
Observatoriet Virgo i Pisa, Italien. Foto: Virgo

Observatoriet Virgo i Italien har varit med och gjort sin första upptäckt av gravitationsvågor. Detektionen vittnar om när två enorma svarta hål slogs samman.

Publicerad

På onsdagen presenterade Ligo-projektet att man har gjort ännu en observation av gravitationsvågor från svarta hål. Det är den fjärde gången sedan den första mycket uppmärksammade detektionen som presenterades i början av 2016.

Sedan dess har Ligo-samarbetet vuxit och i den här detektionen deltog även observatoriet Virgo utanför Pisa i Italien, utöver de två anläggningarna i USA. Detektionen gjordes den 14 augusti i år, och har sedan analyserats för att säkerställa att det handlar om gravitationsvågor.

Vågorna kommer från sammanslagningen av två svarta hål som var 31 respektive 25 gånger så stora vår sol i massa, 1,8 miljarder ljusår bort.

– Den här typen av detektioner är enormt viktiga om vi vill nå insikter om universum, sa Federico Ferrini, chef för European Gravitational Observatory på pressträffen i Turin, Italien, på onsdagskvällen.

Läs mer:

Genom att det är tre detektorer som samarbetar går det att mer precist lokalisera var i universum och när händelsen inträffade som orsakade gravitationsvågorna.

Virgo-observatoriet var avställt för en flera år lång uppgradering när de tre första observationerna gjordes av Ligo-anläggningarna i USA. Den 1 augusti i år togs Virgo i drift igen. Anläggningen har funnits i 20 år – och först nu gjordes alltså den första observationen.

I takt med att observatorierna uppgraderas och instrumenten förfinas kommer detektioner av gravitationsvågor att ske allt oftare, spår Ligo-projektet.

– Det här är bara början för observationer som nätverket med Virgo och Ligo har gjort möjligt. Med nästa observationsperiod som är planerad att pågå i slutet av 2018 kan vi förvänta oss detektioner varje vecka, eller ännu tätare, säger David Shoemaker, talesperson för Ligo-samarbetet, i ett pressmeddelande.

Ligo

Består av krusningar, vågor, i rumtiden.

Uppstår vid våldsamma händelser i universum. Ett exempel är när två svarta hål närmar sig varandra, snurrar kring varandra och slås samman. Ju närmare de svarta hålen kommer varandra, desto starkare gravitationsvågor bildas när de svarta hålen förlorar i energi.

Gravitationsvågor förutspåddes av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori 1916.

Kallas också gravitationsstrålning eller rymdvågor.

När en gravitationsvåg passerar genom jorden trycks rumtiden ihop i extremt litet format motsvarande en miljondels av storleken på en atom.

Förkortning av Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory.

Ligo-projektet leds av de tekniska universiteten MIT och Caltech i USA. Över 80 institutioner världen över ingår i ett samarbete.

Två anläggningar i USA: I Hanford, Louisiana samt i Livingstone, Washington.

Ett tredje Ligo-observatorium planeras att byggas i Indien.

Tre systeranläggningar: Virgo i Pisa, Italien, Geo600 i Hannover, Tyskland och Kagra i Hida, Japan (ska vara klar 2018).

Ut i rymden: Lisa är ett planerat rymdbaserat observatorium för att detektera gravitationsvågor. Lisa blir världens största mätinstrument, och består av tre satelliter som placeras på fem miljoner kilometers avstånd från varandra i en liksidig triangel runt jorden. Lisa kommer att kunna upptäcka gravitationsvågor med lägre frekvenser. Drivs av den europeiska rymdorganisationen Esa samt Nasa och beräknas tas i drift på 2030-talet.