Gammal teknik kan hindra vattenbrist

Andra sommaren i rad med lågt grundvatten i stora delar av Sverige väntar. Redan nu råder bevattningsförbud i flera orter: däribland Gotland, Örebro och Halmstad. Men det finns lösningar för att råda bot på bristen på grundvatten.

Bo Olofsson är professor i miljögeologi på KTH. Enligt honom finns goda förutsättningar att lagra mer grundvatten.

– I Sverige är det inte en resursfråga. Vi har ganska hög nederbörd, totalt sett. Det handlar om att hitta billiga och tekniskt smarta lösningar, säger han.

Redan förra sommaren, när grundvattennivåerna var låga på bland annat Öland och Gotland, intervjuade Ny Teknik Bo Olofsson om möjliga metoder att lagra mer vatten. En lösning som han undersökt tillsammans med sina doktorander är grundvattendammar, som redan används i andra länder.

Läs mer:

– I många områden har man monsunregn som kommer väldigt hastigt. Där har man goda erfarenheter av grundvattendammar, där man sparar vattnet i marken. Sparas det i stället som ytvatten avdunstar det och förorenas lättare, det kräver också stora dammar som dessutom kan fyllas med sediment.

Under våren har IVL Svenska Miljöinstitutet inlett en förstudie ihop med region Gotland för att hitta lösningar på vattenbristen. Staffan Filipsson är affärsutvecklare på IVL, med fokus på vattenfrågor, och arbetar med studien. Målet är att etablera en testbädd på Storsudret på södra Gotland där olika tekniker och system för en hållbar vattenhantering ska testas och utvärderas.

– Vår vision är att göra Storsudret självförsörjande på vatten: Hålla grundvattennivåerna uppe och säkerställa att det räcker - främst till de boende här, men även till potentiell nybyggnation och ökad turism.

– Grundvattendammar är en av teknikerna som vi tror är möjliga. Vi håller också på att titta på möjligheter att återskapa en del våtmarker, säger Staffan Filipsson.

Han håller som bäst på att tillsammans med tillsammans med Ludvig Almqvist som är examensarbetare på KTH undersöka jordlagren i områdena, för att se var sådana lösningar skulle kunna placeras.

En grundvattendamm lagrar vatten i marken, precis som i naturen. Tekniken går ut på att hjälpa naturen på traven, genom att täppa till utflödet och genom att leda ner vattnet där det kan lagras bäst.

I Sverige har kustområden drabbats av den låga grundvattennivån. Här ligger mycket berg i dagen med små möjligheter att lagra grundvatten. Dessutom flyttar många ut till sommarstugeområden som ursprungligen inte var tänkta som permanenta boenden, där det kommunala vattennätet inte byggts ut.

Men kustens geologi, med bergstoppar och dalar med exempelvis sand, lera eller morän emellan, ger också möjligheter att bygga ut grundvattendammar där, enligt Bo Olofsson. Han ger ett exempel: I berggrundens små håligheter finns omkring 0,05 procents utrymme för att lagra vatten. I en morän ligger kapaciteten på mellan 3 och 5 procent.

– Alltså 100 gånger mer än i berget. En meter mättad morän rymmer lika mycket vatten som 100 meter berg, det är en bra reservoar. Och bara en decimeter sandlager rymmer lika mycket som 100 meter berg.

Ett ytterligare skäl till att använda sig av jorden som lager är att sötvattnet skapar ett hydrauliskt tryck, som hindrar saltvatten från att välla upp.

– I kustområdena finns ganska mycket saltvatten under sötvattnet, 20 till 25 procent av alla brunnar längs kustlinjen har förhöjd salthalt. På vissa ställen är det upp till var tredje brunn. Om man plockar upp för mycket grundvatten kan salthalten tränga upp, då får man kvalitetsproblem.

– Om vi då skapar ett grundvattentryck ovanpå trycker sötvattnet ner saltvattnet, säger Bo Olofsson.

Ett annat sätt att lagra mer grundvatten är att återskapa våtmarker.

– Man kan lägga igen mycket av utdikningarna som gjordes på 1800-talet. Idag är till exempel Gotland ganska torrt, men går man tillbaka i tiden fanns det mycket våtmarker där, säger han.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!