EU: 5g är ett blodomlopp för digitaliseringen

Under förra veckans konferens 5g Asia i Singapore samlades mobilexperter från hela världen. Branschen söker fortfarande svaret på vad den femte generationens mobilsystem, 5g, ska användas till. En hint är att bilindustrin med sina självkörande fordon blir viktig. En av nyheterna var bildandet av 5g Automotive Association, med deltagare från Ericsson, Huawei, Nokia och Qualcomm samt Audi, BMW och Daimler.

5g har blivit en viktig del av industripolitiken. Alla vill vinna kampen om herraväldet i mobilbranschen. Det handlar om jobb, tekniskt ledarskap och ”själva blodomloppet för det digitala samhället”.

EU:s första forskningsprojekt om 5g, Metis, startade redan i november 2012. Förhoppningen var att företagen i Europa åter skulle vara teknikledande när 5g lanserades år 2020.

Strax därefter berättade Ericsson i Ny Teknik hur den svenska mobiljätten såg på den nya mobilstandarden. 5g skulle inte ”bara” ha bättre prestanda än 4g. Ambitionen var att använda mobilnätet för helt nya arbetsuppgifter, som att styra komplicerade och tidskritiska processer. Styrning av trafik, elnät och fabriker nämndes.

Läs mer:

Ericssons 5g-forskare betonade då, i april 2013, att 5g kommer först 2020 eller strax därefter, eftersom 5g-standarden bestäms 2020. Mobilvärlden är en standardberoende bransch. Alla måste kunna kommunicera med alla. Men flera av delarna av 5g kommer att kunna användas tidigare än så, påpekade forskarna också.

Mycket av det som konstaterades för tre år sedan gäller fortfarande. Men inte tidsplanen – om man lyssnar på operatörerna.

Det visade sig att företag i länder som Sydkorea, Japan, Kina, Ryssland och USA inte alls ville vänta till 2020 när standarden skulle klubbas. De vill alla bli först i världen med 5g, och tävlingen pågår för fullt.

Många kopplar sin 5g-premiär till sportevenemang:

Sydkorea sa tidigt att man avser att visa upp ett 5g-nät redan till sitt vinter-OS 2018. Japanska Docomo ville inte vara sämre, och utlovade 5g till sommar-OS i Tokyo 2020.

Två ryska operatörer ska demonstrera 5g till fotbolls-VM där 2018.

Och Nokias Europachef Markus Borchert har sagt i Ny Teknik att han hoppas att flera europeiska länder skulle kunna visa 5g under fotbolls-EM 2020, som för första gången spelas i tolv olika länder.

– Och eftersom fotbolls-EM ligger före sommar-OS skulle Europa komma före Japan.

Telia bestämde sig i våras för att tillsammans med Ericsson erbjuda 5g-tjänster i Stockholm 2018, för att ”bli först med 5g i Europa”.

Hittills verkar amerikanska Verizon leda tävlingen med sitt löfte om ”någon typ av kommersiell 5g-start” redan nästa år, tre år innan standarden klubbas.

Den senaste 5g-hajpen har fått EU-kommissionen att tänka om. Häromveckan lanserade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sin nya 5g-plan för att påskynda utvecklingen i EU.

Han manade operatörer och medlemsländer att samordna sina lanseringsplaner och vill nu se de första 5g-näten i EU på plats redan 2018, i kommersiell större skala senast i slutet av 2020, och inom hela EU 2025. 5g ska ge två miljoner nya jobb.

5g är industripolitik. I en av sina publikationer förklarar EU-kommissionen varför man satsar så hårt på den femte generationens mobilnät: förutom fler jobb ska 5g bidra till ”en hållbart ekonomisk tillväxt, men också modernare städer, näringsliv, transporter, samt självkörande bilar, e-hälsa, smarta elnät, och inte minst bättre utbildning och underhållning till alla …”

”5g är det nya blodomloppet för den digitala ekonomin”, skriver Günther Oettinger, EU-kommissionär för den digitala ekonomin.

Enligt EU-kommissionen väntas privata företag investera över 234 miljarder euro i 5g-nät och teknik det kommande decenniet. Det är mycket pengar. Över 2 100 miljarder kronor.

Men forskare på högskolor och universitet börjar bli kritiska till 5g-hajpen, som de menar börjar påminna om 3g-hysterin under 90-talet. Mobilprofessor Jens Zander kallar 5g före 2020 för ”kejsarens nya kläder”.