Övriga nyheter
Bättre frysning har sparat in 128 000 ton koldioxid
Gasen HFC är en stark klimatgas. Men på bara några år har utsläppen av dessa fluorerade kolväten minskat rejält i Sverige.
Publicerad
Fluorerade kolväten, HFC, används i värmepumpar, kylar och frysar och bilars klimatanläggningar.
Utsläppen ökade stadigt varje år mellan 1990 och 2009 medan alla andra klimatgaser har minskade. Men nu har även HFC-utsläppen i Sverige reducerats, med 13 procent mellan 2009 och 2013. Det motsvarar 128 000 ton koldioxid.
Minskningen beror på tre saker enligt Johan Landé, teknisk expert på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.
• Systemen blir tätare och tätare så mindre köldmedier läcker ut.
• Man använder kompaktare system med mindre mängd köldmedium.
• HFC har bytts ut mot andra köldmedier.
På Martin Olssons Storcash i Storängen, norr om Gärdet i Stockholm, har alla HFC-drifter för frysdiskarna bytts ut, under hösten 2012.
– Det var tvunget av åldersskäl, säger Peter Samuelsson, teknisk chef på Martin Olsson Fastigheter som nu hyr ut lokalen till Hemköp.
– Att byta drifterna var inte billigt, men teknikbytet ger mer flexibilitet för fler eller färre kylar och frysar, säger han.
Det sparar också pengar genom att det går åt mindre energi och effekt, uppger han. Dessutom minskade kostnaden med 20–25 procent från cirka 1,6 miljoner före bytet.
Det som driver utsläppsminskningen är inte moderna ekonomiska styrmedel utan oglamorös, byråkratisk regelstyrning, i ett samarbete mellan myndigheter och branschen.
Det är nära nog förbud mot försäljning av nya apparater som använder HFC, förbud mot påfyllning och till slut förbud mot körning. Dessutom finns det krav på regelbundna täthetskontroller som utförs av certifierade provare.
– Snaran dras åt mer och mer, mest för de HFC-föreningar som har störst klimateffekt, säger Johan Landé på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.
Så ungefär har det varit sedan utfasningen av de ozonnedbrytande freonerna på 1980-talet, även om det numera är EU:s F-gasförordning som styr mest.
Den 1 januari tillkom också ett kvotsystem inom EU för tillverkare och importörer som stryper kvoterna med 80 procent fram till 2030, mest och först för de mest klimatpåverkande varianterna.
I Norge och Danmark beskattas HFC, men det svenska systemet fungerar bra utan skatt, menar Johan Landé.
– Vi hade bra statistik tidigt och fick ner läckagen redan före F-gasförordningen, säger han.
Bakom svensk lagstiftning finns Montrealprotokollet, som kom till 1987, bara 18 månader efter upptäckten av ozonhålet över Antarktis. De freoner som då började fasas ut är inte bara ozonförstörande utan har också en mycket stark klimatpåverkan.
HFC lanserades för att rädda ozonskiktet, men innebar en stark klimatpåverkan. HFC räknas därför med i redovisningen av samlade växthusgasutsläpp i klimatkonventionen och Kyotoprotokollet.
Bland annat Kina och Indien har tidigare hårt motsatt sig reglering av HFC i Montrealprotokollet, men har på senare tid visat sig mer förhandlingsvilliga.
