Världen rusar mot klimatkatastrof – men kan räddas

2022-04-06 07:12  
En vy vi behöver vänja oss vid om vi ska undvika en klimatkatastrof? Här utsikt över Sveriges största havsbaserade vindkraftpark - Lillgrund - söder om Öresundsbron. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Mindre bilåkande i städer och havsutsikt med vindkraft – att få människor att acceptera förändringar för att klara klimatet är en av Sveriges stora utmaningar. Det menar klimatanalytiker Sara Almqvist apropå FN:s nya rapport om möjliga sätt att undvika en katastrof.

Världen rusar rakt mot en klimatkatastrof, men verktygen finns för att bromsa den globala uppvärmningen och undvika de mest förödande konsekvenserna – de behöver bara omsättas i handling. Det var budskapet när FN:s klimatpanel IPCC i veckan publicerade sin rapport med fokus på metoder för att begränsa klimatförändringarna.

– Rapporten påminner om hur viktigt det är att agera nu – och att det faktiskt finns en möjlighet att klara en omställning till mycket låga utsläpp. Det finns inga undanflykter, utan det är nu upp till politiker och samhällets aktörer att se till att det händer, säger Sara Almqvist som är klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Enligt IPCC finns fortfarande en chans att nå 1,5-gradersmålet som världens länder kommit överens om i Parisavtalet. Men för det behöver utsläppen av växthusgaser nå en topp senast år 2025, och minska med 43 procent till 2030 enligt den nya rapporten. Samtidigt ska utsläppen av metan ner med en tredjedel.

Men trots att alarmklockorna ringt länge så stiger fortfarande utsläppen av växthusgaser – globalt sett – och har aldrig varit så höga som 2010-2019, även om ökningstakten börjat klinga av.

Utsläppen i Sverige peakde för länge sedan

Zoomar vi in på Sverige ser läget bättre ut. Här peakade utsläppen för länge sedan och minskningarna ser ut att fortsätta framöver, enligt Naturvårdsverkets analyser. Sverige är därmed ett av det fåtal länder som enligt IPCC-rapporten haft stadigt minskande utsläpp – både när det gäller dem som sker inom landets gränser och dem som sker på grund av konsumtion och tillverkning i andra länder.

Så innebär det att Sverige gör sin beskärda del för att världen ska nå 1,5-gradersmålet? Det är svårt att svara på menar Sara Almqvist.

– Det finns inget formellt sätt att räkna ut vad som är en rättvis fördelning av utsläppsminskningarna mellan länder. Länder har olika förutsättningar att minska utsläppen snabbt och vissa har ännu inte peakat. Det vi kan säga är att Sveriges utsläpp ser ut att minska kraftigt till 2030, säger hon.

För bara ett år sedan var läget mer dystert. Då såg Sverige ut att missa de klimatmål riksdagen satt upp till 2045 och gapet var stort mellan målet och planerade åtgärder.

Sverige når klimatmål 2030?

Men Naturvårdsverkets rapport som publicerades så sent som förra veckan, som underlag till regeringens årliga klimatredovisning inför riksdagen, ger en ljusare bild.

Sveriges klimatmål för 2030 ser ut att nås med de styrmedel som är beslutade, när det gäller inrikes transporter och utsläpp som inte ingår i EU:s handel med utsläppsrätter – kort sagt alla utsläpp utom från energi- och industrisektorn.

Läs mer: Svart på vitt: Ny sajt visar hur Sveriges klimatomställning går – eller inte går

Även målet till 2040 är inom räckhåll, särskilt om man inkluderar effekter av EU:s förslag om skärpningar kring utsläpp från nya bilar. Klimatmålen för 2045 – då Sverige ska ha netto noll utsläpp – nås inte enligt det nya scenariot men avståndet dit har minskat betydligt.

– Det är en stor skillnad mot vår bedömning förra året. Vi ser stora utsläppsminskningar framåt, säger Sara Almqvist.

Värt att notera är att Sveriges klimatmål bara omfattar utsläpp inom landets gränser, medan en stor del av våra klimatskadliga utsläpp sker i andra länder, till följd av exempelvis import av varor och flygresor. De har beskrivits som klimatarbetets "blinda fläck" och om även dessa utsläpp ska inkluderas i målen är under utredning.

”Alla måste göra den här omställningen nu”

Att utsikterna ser bättre ut nu än för ett år sedan beror enligt Naturvårdsverket främst på nya beslut inom transporter, såsom den skärpta reduktionsplikten som handlar om att blanda förnybart i bensin och diesel. Men även om tekniska framsteg inom järn- och stålindustrin.

Samtidigt betonar Sara Almqvist att vi i Sverige inte kan luta oss tillbaka – långt därifrån.

– Det är jätteviktigt att förstå att vi alla måste göra den här omställningen nu, om vi vill ge framtida generationer ett drägligt liv på den här jorden.

IPCC-rapporten betonar att stora omställningar krävs inom energisektorn, med mindre fossila bränslen, utbredd elektrifiering, mer återvinning och mindre avfall. När det gäller industrin ser läget ljusare ut jämfört med tidigare rapporter, menar Sara Almqvist. Nu finns tekniken på plats men den måste skalas upp framför allt för att minska utsläppen från järn- och stålindustri. Och här ligger Sverige i framkant, framhåller Sara Almqvist:

– Svensk industri var tidigt ute i den teknikutvecklingen och har inspirerat aktörer i andra delar av världen, vilket också lyfts fram i IPCC-rapporten, säger hon.

Livet påverkas

Klimatrapporten pekar även på hur städer kan minska energiförbrukningen exempelvis genom att bli mer promenadvänliga, liksom att regeringar behöver ändra människors beteenden i mer klimatvänlig riktning och skapa acceptans för den stora omställning som krävs.

Just att arbeta med acceptans och förankring lyfter Sara Almqvist fram som en av de viktigaste punkterna ur rapporten för Sveriges klimatarbete.

– Vi behöver förankra att den här stora omställningen påverkar oss alla på olika sätt. Mycket kommer att bli till det bättre, som att den gröna industrin växer och ger jobb, men till exempel behöver vi bygga ut förnybar elproduktion med mer vindkraft till havs och på land. Att ha utsikt över vindkraftverk och el-ledningar kommer behöva bli vanligare.

Fakta: Det här är FN:s klimatpanel IPCC

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) etablerades 1988. Syftet var att förse beslutsfattare med regelbundna och heltäckande vetenskapliga bedömningar av klimatförändringar.

IPCC bedriver ingen egen forskning utan sammanställer den senaste vetenskapen kring klimatförändringarna.

Det finns tre arbetsgrupper som publicerar varsin rapport inom varje kunskapsutvärderingscykel. Den första belyser det naturvetenskapliga kunskapsläget, den andra klimatförändringarnas effekter på planet och samhälle och den sista möjliga lösningar.

Måndagens rapport är den tredje som publiceras inom ramarna för den pågående sjätte kunskapsutvärderingen från IPCC.

Den första delrapporten konstaterade att klimatförändringen har observerats över hela världen, att den är snabb och att den intensifieras. Att det hotar såväl människors som planetens hälsa betonades i den andra delrapporten som också varnade för bristande anpassning till den nya verkligheten.

Rapporterna måste vara policyrelevanta men ändå neutrala och ger inga policyförslag. Nya kunskapsutvärderingar görs vart femte till vart sjunde år.

195 länder är medlemmar i IPCC.

Fakta: Här är Sveriges klimatmål

Sveriges klimatpolitiska ramverk, som antogs 2017, består av klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Klimatmålet slår fast att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. Därefter ska de vara negativa, så att det tas bort mer växthusgaser från atmosfären än vad som släpps ut.

På vägen mot slutmålet finns ett antal etappmål, som anger hur utsläppen ska minska jämfört med 1990:

År 2020 bör utsläppen vara 40 procent lägre.

År 2030 bör utsläppen vara 63 procent lägre.

År 2040 bör utsläppen vara 75 procent lägre.

Etappmålen inkluderar dock inte utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Målen omfattar heller inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.

Källa: NaturvårdsverketSveriges klimatpolitiska ramverk, som antogs 2017, består av klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Klimatmålet slår fast att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. Därefter ska de vara negativa, så att det tas bort mer växthusgaser från atmosfären än vad som släpps ut.

På vägen mot slutmålet finns ett antal etappmål, som anger hur utsläppen ska minska jämfört med 1990:

År 2020 bör utsläppen vara 40 procent lägre.

År 2030 bör utsläppen vara 63 procent lägre.

År 2040 bör utsläppen vara 75 procent lägre.

Etappmålen inkluderar dock inte utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Målen omfattar heller inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.

Källa: Naturvårdsverket

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer