Så här vakar Sentinel-satelliterna över algblomningen

2021-07-26 08:02  

Det varma vädret har fått algblomningen att ta fart ute till havs. Satelliter används för att kartlägga och varna när stora ansamlingar av alger är på väg mot våra kuster.

Algblomning i stor mängd gör vattnet giftigt och kan vara direkt farligt, både för människor och för husdjur. Därför är det viktigt att allmänheten får information om var i Sverige det kan innebära en hälsorisk att bada eller dricka vattnet.

Att manuellt ta ta vattenprover ute till havs är inte längre det enda sättet att förutsäga algblomningens framfart. Data från rymdsatelliter kan berätta vilka slags partiklar som finns i vattnet och hur höga koncentrationerna är i ett område.

– Med hjälp av satellitbilderna kan bland annat SMHI ta fram aktuella kartor som visar de områden där det för tillfället inte är säkert att bada, säger Tobias Edman, som arbetar med innovation och samhällsnytta på Rymdstyrelsen.

Exakta ögonblicksbilder

Satelliterna, som är en del i EU:s miljöövervaknings- och säkerhetsprogram Copernicus, har känsliga sensorer som avläser olika färger i vattnet, där varje färg ger ett visst mätvärde. Färgen avgörs av vilka partiklar och alger som finns i vattnet.

– Det är främst satelliterna Sentinel 3 kompletterad med Sentinel 2 som övervakar algblomningen. Sentinel 3 skickar bilder på daglig basis som är lite grövre i upplösningen. Bilderna från Sentinel 2 har en bättre upplösning, men de får vi i Sverige tillgång till varannan till var tredje dag, säger Tobias Edman.

Tack vare satelliterna kan man väldigt exakt se var algerna finns ute i havet och med hjälp av modeller för strömmar kan man också se hur de kommer att förflytta sig. Satellit-övervakningen av alger i Östersjön kom igång på försök redan under 1990-talet och sedan dess har tekniken förfinats.

– Det började med manuella tolkningar och inte så frekventa. Sedan några år tillbaka använder sig SMHI av automatiska analyser och tolkningar. Det ger väldigt bra och uppdaterade ögonblicksbilder vilket gör att man snabbt kan komma ut med information, säger Tobias Edman.

Kombination av källor

Forskning som utgår från satellitdata är snabbt växande och Copernicusprogrammet är ett av de viktigaste forskningsområden som stöds av svenska Rymdstyrelsen. Satelliterna användas också för att samla in data över en längre period. Då är syftet med övervakningen att kunna göra en mer generell kvalitetsbedömning av vattnet.

Om vattnet visar sig vara av sämre kvalitet kan det bero på att avrinningsområdet behöver åtgärdas med anläggning av våtmarker och skyddszoner eller att det behövs jobbas mer med reningen från enskilda avlopp eller reningsverk.

– Satellitövervakning är en väldigt värdefull resurs, men vid den långsiktiga övervakningen så handlar det lika mycket om att få tillgång till information från andra mätverktyg. Det är i slutändan kombinationen från olika informationskällor som indikerar vilka insatser som krävs för att förbättra vattenkvalitén, säger Edman.

Satellitövervakning av havet

2014 inrättade EU-kommissionen tillsammans med den europeiska rymdorganisationen ESA (European Space Agency) det så kallade Copernicusprogrammet. Målet är att förbättra miljöövervakningen och att kartlägga effekter av miljöförändringarna.

Genom sju olika satelliter (sentineller) övervakas alla jordens landområden, haven och atmosfären. Övervakningen ger information om till exempel utbredning av moln och is, om skogsbränder och översvämningar.

Sentinel-3 är gjort för att övervaka havet och har olika optiska och infraröda sensorer som mäter till exempel havets färg och yttertemperatur.

Källa: Havet.nu

Mer om: Satelliter

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer