Fusk och barnarbete trots hållbara policyer

2016-06-03 10:45  

Hållbarhetsbegreppet behöver vässas. Orsak: att näringslivet inte lever som de lär när det gäller hållbarhet, anser konsulten Lars Schmidt.

Hållbarhetsbegreppet har på 30 år tagit sig in i varje klassrum och styrelserum. Det är lika enkelt som oumbärligt: att främja en utveckling som inte äventyrar framtidens resursbas. Men hur användbart är det egentligen? Hur mycket miljönytta har den åstadkommit?

– Brundtlandkommissionen hade full koll redan för 30 år sedan och det är konstigt att begreppet inte fått större fotfäste efter så lång tid. Att företagen fortsätter att agera oetiskt och miljödåligt, säger Lars Schmidt, vd på Do Right AB.

Lars Schmidt har en bakgrund som journalist men jobbar numera som konsult och rådgivare åt storföretagen. Han säger att hållbarhetsindustrin svällt med pr-avdelningar och tillhörande konsulter – men att det fortsätter att uppdagas korruption och oegentligheter: Telias nolltolerans mot korruption fungerade inte i Uzbekistan. Importörer av fiskolja säger att de inte visste att den kom från rovfiske. I Panamadokumenten framgick att Nordeas tjänstemän planerade avancerade skatteupplägg trots att det står i deras hållbarhetsredovisning att man inte ska göra så.

– De här personerna är inte skurkar men de har inte tänkt igenom vad de säger. Så enkelt är det. Nordea skapade en inlåningsstruktur som gjorde sådana här affärer lönsamma och i det här systemet rådde en helt annan moral än den de skryter med utåt, säger Lars Schmidt.

Storföretagen har enligt honom skapat en bild av sig själva som etiska och gröna men eftersom de inte gör jobbet ordentligt kommer liknande fall av dubbelmoral att fortsätta. Det enda som biter vore om företagen skärper kontrollerna och framför allt gör dem oanmälda så att de gör någon skillnad i praktiken.

Lite oväntat säger Lars Schmidt att det är svårt för en konsult som han själv att få cheferna att ändra åsikt och tänka i termer av hållbarhet. Det måste till något annat.

– Det är snarare i samtal med den 17-åriga dottern som kanske är sur på att pappas företag importerar dåliga produkter som det händer något. Som konsult når du inte ända fram i det här avseendet, säger Lars Schmidt.

Han tror att regeringens förslag om utökad hållbarhetsredovisning i stora bolag kommer att göra skillnad, även om det går att gena i miljöarbetet. Lagar kan enligt Lars Schmidt höja ambitionen och även om de bygger på att skrämmas så är det bättre än att ingenting händer.

Niklas Skår, miljöjurist på Svenskt Näringsliv, vill att man överger begreppet hållbarhet och återgår till Brundtlandkommissionens innebörd av hållbar utveckling – att dagens utveckling inte får äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det skulle gynna uppfattningen att människor i fattiga länder behöver en utveckling som inte samtidigt föröder resurserna.

– I begreppet hållbar utveckling ligger mer att det är en process snarare än ett fast, absolut tillstånd. En del anser till exempel att järnverk inte är hållbara. Men om inte – hur får vi stål till hållbara konstruktioner? säger Niklas Skår.

Han tror att begreppet har varit framgångsrikt på grund av svenskarnas starka naturkänsla. Kanske i kombination med en allmän trendkänslighet. Men han är bekymrad över att kunskapen om vad som är hållbart eller effektivt minskar. Kopplingen till själva resurshushållningen är på väg att försvinna.

– För ett par generationer sedan hade många en bonde i släkten och därmed en tydlig koppling till naturbruk. I dag är kunskapen mer teoretisk, vilket gör att vår uppfattning om vad som är bra åtgärder inte nödvändigtvis behöver vara grundade i kunnande om miljön och brukandet av densamma på ett hållbart sätt, säger Niklas Skår.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Hållbar utveckling

Begreppet ”hållbar utveckling” lanserades av den amerikanska författaren Lester Brown 1981. Det slog igenom i samband med Brundtlandrapporten 1987.

Dåvarande norska statsministern Gro Harlem Brundtland ledde en FN-kommission för att utreda långsiktiga miljöstrategier för en hållbar utveckling.

Kommissionen definierar begreppet: ”En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Begreppet kopplar ekologisk hållbarhet till social och ekonomisk utveckling.

Erik Klefbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt