Miljö

För mycket fossilt – vad händer om världen missar klimatmålen?

Utsläpp orsakade av förbränning av utvunna fossila bränslen, miljarder ton CO2. Foto: Anders Humlebo/TT
Det finns risk för att extremväder förstärks betydligt vid en global uppvärmning på 1,5 grader. Bilden är från det översvämningsdrabbade tyska Passau i somras. Foto: Peter Kneffel/AP/TT

Världens länder har enats om att försöka begränsa den globala uppvärmningen genom att minska sina utsläpp. En halv grad spelar stor roll när det gäller de effekter som väntar på vår allt varmare planet.

Publicerad

Många länder lovar bättring i klimatarbetet. Trots det är den planerade utvinningen av fossila bränslen mer än dubbelt så stor mot vad som är förenligt med Parisavtalets mål, enligt en rapport.

Om mindre än två veckor går startskottet för det klimatmöte som ses som det viktigaste sedan den banbrytande konferens som hölls i den franska huvudstaden 2015.

Den övergripande ambitionen i Glasgow är att hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid vid liv. Det är en stor utmaning eftersom utsläppen fortsätter att öka, vilket enligt FN:s klimatpanel IPCC betyder att världen kan ha missat målet redan om tio år.

Många länder lovar dock höjda ambitioner och sätter upp mål om nettonollutsläpp. Men det räcker inte, visar The Production Gap Report som har gjorts av Stockholm Environment Institute (SEI) i samarbete med bland andra FN:s miljöprogram UNEP.

Den mäter gapet mellan regeringars planerade utvinning av fossila bränslen och de globala produktionsnivåer som krävs för att klara Parisavtalets temperaturmål.

110 procent mer fossila bränslen

Fossila bränslen är den avgörande källan till utsläppen av växthusgaser. Av rapporten framgår att regeringar planerar att producera 110 procent mer fossila bränslen 2030 än vad som är förenligt med Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och 45 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader.

Gapet mellan produktionsplanerna och klimatmålen är lika stort som det har varit de senaste åren, trots pandemin.

– Det händer väldigt lite med produktionen av fossila bränslen. Det är väldigt allvarligt eftersom diskrepansen gör att vi inte kommer att klara klimatmålen, säger Måns Nilsson, vd för Stockholm Environment Institute.

Den globala olje- och gasproduktionen ser ut att öka de kommande 20 åren medan kolet minskar – dock mycket blygsamt. Produktionsplanerna och prognoserna för 2030 pekar fortfarande mot 240 procent mer kol än vad som är förenligt med 1,5-gradersmålet och 120 procent mer än vad som är förenligt med 2 grader.

– Det viktigaste är att få en ambitionshöjning internationellt för att fasa ut och minska på kolkraften, säger Nilsson.

– De fossila subventionerna måste bort. De har ökat de senaste två åren, vilket är kopplat till pandemisatsningar som tyvärr inte har gått till förnybart och fossilfritt i den utsträckning som hade behövts.

Tror du att det går att nå 1,5-gradersmålet?

– Nej, det är inte realistiskt. För sex år sedan fanns det nog en chans men länderna har bara fortsatt att producera och släppa ut i stället för att minska, säger Nilsson.

– Men 1,5 grader är ingen magisk gräns utan riskerna ökar gradvis. Och det finns fortfarande ett fönster att nå under 2 grader, som ju också är ett av Parisavtalets mål.

Finns det några ljusglimtar?

– Det tycker jag. Vi ser en minskad kolanvändning i exempelvis Kina och USA, tyvärr balanseras det ut av ökningar på andra ställen, säger Nilsson.

– Vad Kina, Europa och USA gör kan sätta agendan globalt. Att EU diskuterar koldioxidtullar för att vår industri, som betalar ganska mycket för sina utsläppsrätter, ska kunna konkurrera globalt är en ljusglimt. Att det slutar vara gratis att släppa ut är det viktigaste instrumentet, det gör att kolkraften försvinner ganska snabbt i Europa.

Vad händer om vi missar klimatmålen?

I december 2015 såg Parisavtalet världens ljus. För att begränsa klimatförändringarna och dess effekter enades parterna om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser. Det går dock trögt.

Uppvärmningen ligger redan på omkring 1,1 grader och utsläppen fortsätter att öka – inte minska. De beslut och löften som har tagits gör att världen i nuläget befinner sig på en bana mot en uppvärmning på 2,7 grader, varnar FN.

Det finns risk för att extremväder förstärks betydligt vid en global uppvärmning på 1,5 grader. Bilden är från det översvämningsdrabbade tyska Passau i somras. Foto: Peter Kneffel/AP/TT

Utan stora förändringar kan världen passera 1,5 graders uppvärmning om ungefär tio år, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Något större marginaler finns för att lyckas begränsa uppvärmningen till 2 grader.

Så vad händer om världen missar klimatmålen? IPCC – som sammanställer det vetenskapliga läget om klimatförändringarna – har tagit fram exempel på vad som väntar i en värld som värms upp 1,5 grader, 2 grader eller mer.

  • Maxtemperaturerna i vissa områden kommer att stiga med 3 grader vid en global uppvärmning på 1,5 grader och 4 grader om uppvärmningen når 2 grader.
  • Värmeböljor som i dag inträffar en gång varje årtionde kommer att bli fyra gånger mer sannolika vid 1,5 grader och nästan sex gånger troligare vid 2 grader.
  • Risken för extrema värmeböljor som i dag inträffar vart 50:e år kommer att öka med nästan 9 gånger vid 1,5 grader och 40 gånger om uppvärmningen blir 4 grader.
  • Fler människor kommer att känna av effekterna. 14 procent av mänskligheten kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst vart femte år vid 1,5 grader och 37 procent vid ytterligare en halv grads uppvärmning.
  • Vid 1,5 graders uppvärmning kommer extrema regn, snöfall och annan nederbörd att vara 10 procent värre och 1,5 gånger mer sannolika.
  • I regioner utsatta för torka kommer torra perioder att bli dubbelt så troliga i en värld som har värmts upp 1,5 grader och fyra gånger mer sannolika om temperaturhöjningen landar på 4 grader.
  • Begränsas den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader snarare än till 2 grader skulle det förhindra att ytterligare 200-250 miljoner människor drabbas av allvarlig brist på vatten.
  • I en värld som är 2 grader varmare jämfört med förindustriell tid kommer 7-10 procent av jordbruksmarken inte längre att kunna odlas.