FN:s klimatpanel varnar: ”Det är nu eller aldrig”

2022-04-05 09:23  

Verktygen finns. Men de globala utsläppen måste nå sin topp inom tre år för att de värsta konsekvenserna av klimatförändringen ska kunna undvikas, varnar FN:s klimatpanel. ”Vi är på väg mot en värld som inte går att leva i”, säger FN-chefen António Guterres.

I skuggan av kriget i Ukraina publicerar FN:s klimatpanel IPCC en rapport där möjliga sätt att bromsa den globala uppvärmningen står i fokus. Rapporten, som bygger på tusentals vetenskapliga studier, riktar strålkastarljuset mot den falnande framtiden för fossila bränslen som kol, olja och gas – som utgör själva kärnan i klimatförändringen.

Som ett resultat av den nuvarande energipolitiken befinner sig världen på en snabb väg mot klimatkatastrof, enligt FN:s generalsekreterare António Guterres.

– Stora städer under vatten, värmeböljor som saknar motstycke, fruktansvärda stormar, utbredd vattenbrist, utrotningen av en miljon arter av växter och djur. Det är inte fiktion utan vetenskap, säger han i ett videoklipp.

– Vissa regeringar och affärsledare säger en sak men gör en annan. De ljuger helt enkelt.

Aldrig tidigare har de genomsnittliga årliga globala utsläppen av klimatskadliga växthusgaser varit så höga som 2010–2019. Men utsläppsökningen börjar mattas av.

– Utmaningen har blivit tuffare de senaste åren. Men det balanseras i viss mån av att vi har lärt oss mer om åtgärderna, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontakt för IPCC på SMHI.

Sol och vind

Den nya klimatrapporten är en slags verktygslåda för världens beslutsfattare när det gäller möjligheter och lösningar för att bromsa den globala uppvärmningen och undvika klimatförändringens mest förödande konsekvenser. Att kostnaderna för sol- och vindkraft och batterier har sjunkit dramatiskt, energieffektiviteten förbättrats och avskogningen minskat lyfts som välkomna framsteg av klimatpanelen.

Ett koleldat kraftverk bredvid vindsnurror i Tyskland. Världen måste ställa om från fossila bränsle till förnybara alternativ – och det snabbt, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Foto: Julian Stratenschulte/AP/TT

Men lösningarna måste skalas upp, bland annat krävs stora omställningar inom energisektorn med mindre fossila bränslen och utbredd elektrifiering. Inom industrin behöver materiel användas mer effektivt och avfallet minimeras medan städer kan minska energiförbrukningen genom att exempelvis bli mer promenadvänliga.

– Det finns väldigt många åtgärder inom olika sektorer, som kan vara genomförbara omgående eller under det här årtiondet. Men genomförandet hänger efter, säger Rummukainen.

– Många av åtgärderna är inte dyra heller, från ett par hundralappar per ton koldioxidekvivalenter till tusen. Och det är innan nyttor i form av undvikna skador, minskade anpassningskostnader och synergier med hållbar utveckling har räknats in.

Missar målet

Världens länder har genom Parisavtalet kommit överens om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader jämfört med förindustriell tid – helst till 1,5 grader. Termometern har dock redan passerat 1,1 grader och nuvarande klimatlöften missar målet. Men med rätt politik, infrastruktur och teknik på plats finns enligt IPCC möjlighet att minska de globala utsläppen med 40-70 procent till 2050.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges kontakt för IPCC på SMHI. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är enligt IPCC "nu eller aldrig" det finns en chans att nå 1,5-gradersmålet och därmed minska de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringen. För att lyckas måste de globala utsläppen av växthusgaser ha nått sin topp senast 2025 och minska med 43 procent till 2030 samtidigt som metanutsläppen måste minska med en tredjedel.

– Möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader har minskat. Det finns tecken på att utsläppen globalt ökar i långsammare takt men om de kan kulminera till 2025 är en bra fråga, säger Rummukainen.

Negativa utsläpp

Eftersom utsläppskurvorna inte ser ut som de borde när det gäller möjligheterna att nå klimatmålen kommer det inte att räcka att bara minska utsläppen. Negativa utsläpp, det vill säga sätt att binda och lagra koldioxid, blir oundvikliga. Det kan handla om naturliga lösningar som att minska avskogningen och skydda ekosystem som torvmarker eller om tekniska lösningar för koldioxidinfångning som ännu inte sker i någon större skala.

– Ju mindre som händer i närtid desto mer negativa utsläpp kommer att behövas, säger Rummukainen.

– Negativa utsläpp kan behövas för att kompensera för långsamma utsläppsminskningar men också för utsläpp som är tekniskt svåra att minska, exempelvis inom jordbruk och flyg. Utsläppen måste ner till nettonoll för att temperaturhöjningen på riktigt ska avstanna.

Fakta: FN:s klimatpanel IPCC

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) etablerades 1988. Syftet var att förse beslutsfattare med regelbundna och heltäckande vetenskapliga bedömningar av klimatförändringar.

IPCC bedriver ingen egen forskning utan sammanställer den senaste vetenskapen kring klimatförändringarna.

Det finns tre arbetsgrupper som publicerar varsin rapport inom varje kunskapsutvärderingscykel. Den första belyser det naturvetenskapliga kunskapsläget, den andra klimatförändringarnas effekter på planet och samhälle och den sista möjliga lösningar.

Måndagens rapport är den tredje som publiceras inom ramarna för den pågående sjätte kunskapsutvärderingen från IPCC.

Den första delrapporten konstaterade att klimatförändringen har observerats över hela världen, att den är snabb och att den intensifieras. Att det hotar såväl människors som planetens hälsa betonades i den andra delrapporten som också varnade för bristande anpassning till den nya verkligheten.

Rapporterna måste vara policyrelevanta men ändå neutrala och ger inga policyförslag. Nya kunskapsutvärderingar görs vart femte till vart sjunde år.

195 länder är medlemmar i IPCC.

Sofia Eriksson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer