De mäter hur kustvattnet mår

2016-08-22 09:38  

Ny Teknik följde med på årets hälsokontroll av Östersjöns Svealandskust. De första observationerna tyder på att siktdjupet förbättrats.

I duggregnet på havsremsan strax utanför Vaxholms fästning har Ulf Larsson, docent i systemekologi och Sture Hansson, professor i detsamma stannat till för dagens sjätte provtagning. Under morgonen har de rest längs med Stockholms Östersjökust och tagit prover vid kontrollpunkter med start utanför Lidingö. Målet för dagen är att hinna med 20 olika kontrollstationer.

Varje sommar sedan år 2001 genomför forskare från Stockholms universitet detta provtagningsprogram, på nästan 200 olika platser i Svealands skärgård. Syftet är att mäta vattenkvaliteten vid kusterna och arbetet sker på bekostnad av Svealands kustvattenvårdsförbund.

– Vi kommer att titta på mängden näringsämnen i vattnet och mängden växter i vattnet. Vi mäter alltså klorofyllkoncentrationen, vilket är ett närmervärde för hur mycket växter som finns i vattnet, säger Ulf Larsson.

Sonderna för provtagningen sänks ner i vattnet, fästa på en lina och med ett lod i botten. Ulf Larsson undersöker siktdjupet på platsen med hjälp av en vattenkikare. Ombord på båten tappar Sture Hansson upp vattnet från den upphissade sonden i mindre behållare. En del av vattnet filtreras, en del tappas upp ofiltrerat. För att hindra att rester från tidigare provtagningar finns kvar sköljer han först behållarna med provvattnet.

Behållarna förvaras svalt och mörkt, för att transporteras till labbet där de första analyserna ska genomföras redan under natten.

Hur den sammantagna bilden av läget vid Svealandskusten ser ut efter att årets analyser genomförts är ännu inte klart.

– Det är svårt att säga något generellt, vi mäter ju från norr om Öregrund ner till söder om Oxelösund, så det är en väldigt lång sträcka. Men vi har märkt att siktdjupet i år är väldigt bra, inte överallt men i stora områden.

– Det kan man tolka som en bra nyhet, det är färre partiklar i vattnet. Det är i alla fall inte en dålig nyhet, men man ska vara försiktig med att dra långtgående slutsatser om längre trender baserat på bara ett år, säger Ulf Larsson.

Förra sommarens kartläggning visade på lägre halter av näringsämnen och klorofyll samt på gott siktdjup i innerskärgården. En förklaring till detta kan vara att syrefattigt bottenvatten som tidigare strömmat in nu är borta, medan syrerikt vatten strömmat till under vintern.

Ulf Larsson var med och startade provtagningsprogrammet år 2001. Sen dess har läget för kustvattnet varit ganska oförändrat, enligt honom

– Lokalt sett har det skett en del förbättringar. De åtgärder som har gjorts vid kusten har verkligen gett effekt.

– För mig är det förbryllande att man ofta fokuserar på öppna Östersjön. Från svensk sida skulle man kunna titta på de områden som har problem längs kusten och till exempel bygga ut reningsverk, det skulle också få effekt för hela området.

Det har talats att Östersjö-bottnarna är bortom räddning. Är det så?

– Nej, så är det inte. Vi har data som är tillförlitlig sen 70-talet och det har gått upp och gått ner, men vi kan inte se att algblomningarna som orsakar cyanobakterier har ändrats mycket över tid. De förändringar som skett har varit väldigt små. Historiskt sett vet vi att det förekommit jättestora algblomningar i Östersjön redan under 1800-talet.

– Jag tror inte Östersjön är bortom räddning, inte på något sätt, säger Ulf Larsson.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt