Återvunnen textil kan bli instrumentbräda

2016-12-14 15:06  

Hårdare krav för återvinning av textilier är att vänta i Sverige, men det saknas metoder. I ett stort industriprojekt testas mekanisk upprivning som kan ge nya textilier – eller bilinredning.

Maskinen river upp gamla kläder och hemtextilier fiber för fiber. Sedan kan det spinnas till nytt garn, och bli till nya textilier. Eller användas i plasttillverkning och kompositer, till exempel till instrumentbrädor.

– Den kan bearbeta 100 kilo i timmen. Maskinen backar tillbaka bandet för materialet, ner till fiber igen, säger Lisa Schwarz Bour, forskare och projektledare vid Swerea IVF i Mölndal.

Forskningsinstitutet startade nyligen ett treårigt projekt, en testbädd för textilåtervinning, som samlar flera stora aktörer i branschen, som Indiska, Fjällräven, Volvo och Ikea, men också företag som tillverkar till exempel luftfilter. Med i projektet finns också välgörenhetsorganisationer som hanterar stora mängder begagnade kläder och textilier, som Röda Korset och Human Bridge.

Projektet går ut på att visa hur återvunna fiber kan användas, och hur återvinning av textilier kan genomföras i större skala och ge upphov till nya produkter av högt värde. I den återvinning som finns i dag blir gamla textilier till exempel trasor eller enklare isoleringsmaterial.

– Det finns sådana exempel i främst Asien, där man gör produkter som blir av lägre värde. Vi vill behålla så mycket som möjligt av materialvärdet, säger Lisa Schwarz Bour.

Läs mer: Svårt skapa fräscha fibrer av gamla trasor

Många textilier består av blandmaterial, till exempel bomull och polyester i samma plagg. Men ska det återvinnas krävs att det går att få koll på fibrerna. I dag finns ingen utvecklad metod för att sortera automatiskt efter fibertyp, varken i steget före eller efter att det finfördelats. Två svenska projekt pågår dock, ett i regi av Swerea IVF och ett som IVL Svenska miljöinstitutet håller i.

I återvinningsprojektet sorteras materialet manuellt i förväg. Företagen får svara på frågor om vilka material de är intresserade av att använda. Swerea IVF kommer också att komma med förslag på nya material.

– Vi ska bland annat titta på möjligheten att pellettera textil, för att det ska kunna ingå i kompositer. Vi vill ringa in var olika textila fraktioner kan ta vägen, säger Lisa Schwarz Bour.

Lisa Schwarz Bour. Foto: Johan Palmborg

Ett annat problem är att hantera kemikalier i det som ska återvinnas, eftersom kemikalier kan följa med till nya produkter som måste gå att märka och klassificera.

Tidigare i höstas föreslog Naturvårdsverket i en statlig utredning en rad åtgärder för att minska svinnet av textilier i Sverige. Av de i genomsnitt 13 kilo som varje person i Sverige konsumerar per år slängs 7,6 kilo, nära 60 procent, i den vanliga soppåsen och bränns upp med hushållssoporna.

Läs mer: Gamla kläder blir nya tyger

Även en stor del av det som samlas in av organisationer går till de vanliga soporna. Uppgifter från stora sorteringsanläggningar i Tyskland säger att 40 procent inte går att återanvända.

Ett av Naturvårdsverkets förslag är att införa krav på utsortering av textilier. Då får kommuner ansvara för att samla in textilier separat. Alternativet är att tillverkarna får det ansvaret, ett producentansvar som liknar det som finns för batterier och förpackningar.

Men frågan är alltså vad som ska ske med allt som samlas in och som inte kan återanvändas.

Det finns tekniker för att återvinna textilier på kemisk väg, framför allt bomull och polyester. Det japanska företaget Teijin återvinner polyester och skapar en rad nya produkter av det. Svenska Renewcell bygger en demonstrationsanläggning i Kristinehamn som ska öppna i början av nästa år, enligt planerna. Metoden går ut på att mekaniskt riva sönder bomullstextilier och sedan på kemisk väg få fram en cellulosamassa som går att göra viskostyg av.

Mekanisk bearbetning enligt den metod Swerea testar har fördelen att den går att använda för alla olika typer av textilier.

– Det är den teknik som finns i dag. Kemisk återvinning är inte kommersiellt gångbart än, det finns mycket tekniskt på gång men det är inte framme än, säger Lisa Schwarz Bour.

Lagkrav att vänta

Naturvårdsverkets utredning, som var ett regeringsuppdrag, presenterades i september.

Förslag för att hantera textilavfall: Utsorteringskrav införs eller ny förordning om producentansvar införs (inklusive för second hand-aktörer).

Naturvårdsverket vill se nya mål för återvinning och hantering av textilier: Mängden textilavfall i hushållsavfallet ska minska med 60 procent till 2025, till 3 kilo per person och år. 90 procent av det som samlas in separat ska gå till återanvändning eller återvinning 2025.

För tillverkningen av kläder och textilier är det svårare med krav då en stor del av produktionen ligger utomlands. Naturvårdsverket har fyra förslag: 1. Frivilliga överenskommelser i branschen. 2. Tillväxtverket gör riktad insats för att stödja hållbara affärsmodeller. 3. Utredning om återanvändning och återvinning av textilier inom offentlig sektor. 4. Informationsinsats tillsammans med Konsumentverket.

Det är oklart hur regeringen ställer sig till utredningens förslag. Så här svarade miljöminister Karolina Skog (MP) på en fråga i riksdagen den 23 november: "För närvarande pågår ett analysarbete inom Regeringskansliet inför ett ställningstagande för hur den fortsatta processen ska se ut."

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt