”Facebooks notiser kapade min hjärna”

2017-12-01 17:16  
Kalle Wiklund är reporter på Ny Teknik Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Utan att tänka på det hade jag fiskat upp mobilen gång på gång, bara för att hets-skrolla genom det senaste flödet, skriver Ny Tekniks reporter Kalle Wiklund.

När ”Baby-Björn” och Lillemor Jakobson byggde sitt drömprojekt Artepelag, en konsthall som ligger på en hugg-i-magen-vacker udde i Stockholms skärgård, ställdes de inför ett dilemma.

Uddens undanskymda läge, och byggnadens konstruktion med mycket betong, gjorde att mobiltäckningen i konsthallen skulle bli starkt begränsad.

Valet de stod inför var om de skulle installera antennförstärkare eller ej.

De bestämde sig för det senare alternativet. Folk ska ändå komma hit för att uppleva konsten och njuta av tystnaden och lugnet som naturen kan erbjuda, resonerade entreprenörsparet.

Problemet var att mobilskuggan gav motsatt effekt. I stället för att känna ett hälsosamt lugn blev besökarna tokstressade, och drabbades av en av vår tids stora rädslor: Tänk om jag riskerar att missa något viktigt?

Till slut gjorde Artepelag vad som förväntades av dem: de installerade repeaters i byggnaden.

Anekdoten från Artepelag återberättades för mig av en av konsthallens guider i våras. Jag kunde inte släppa hans berättelse efteråt. Jag kände mig träffad. Utan att tänka på det hade jag fiskat upp mobilen gång på gång under guidningen, bara för att hets-skrolla genom det senaste Facebookflödet.

Forskning visar att en genomsnittlig person pekar, sveper och knappar på sin mobil 2 617 gånger på dag. Men vad är det egentligen som ligger bakom ett sådant beteende?

En av de starkaste faktorerna är notifieringar, och hur teknikbolagen fullständigt bombarderar våra telefoner med dessa. Anledningen är enkel: varje like och vänförfrågan frigör hormonet dopamin hos oss, och fungerar som små, manipulativa belöningar som ger oss tillfälliga kickar.

I teknikmekkat Silicon Valley på den amerikanska västkusten larmar nu flera tidigare anställda hos Google, Twitter och Facebook om vad de anser är en ohälsosam utveckling.

En av dem är Justin Rosenstein – programmeraren som skapade Facebooks gilla-knapp. I en intervju med The Guardian beskriver han faran med vad han kallar ”uppmärksamhetsekonomin”.

Enligt uppmärksamhetsekonomins principer är du och jag den viktigaste varan i handeln mellan teknikbolagen och de som köper reklamplats på sociala medier-plattformarna.

I det spelet är antalet dagliga användare hårdvaluta för att kunna ta bra betalt för reklamutrymme. Och för att se till att användarna fortsätter att logga in – gärna oftare än förut – använder bolagen alltmer aggressiva metoder, enligt Rosenstein. Som exempel nämner han autouppspelningen av videoklipp hos Youtube och Netflix, som i princip berövar användarna möjligheten att själva välja om de ska fortsätta titta eller ej.

Det är för tidigt att säga vad konsekvenserna av detta blir, men studier visar att det kan finnas ett samband mellan ett flitigt mobilanvändande, förhöjda stressnivåer och sänkt kognitiv förmåga.

När Justin Rosenstein lämnade Facebook införde han ett par hårda regler. Bland annat har han portat sig själv från Snapchat, blockerat datorn från att kunna gå in på webbforumet Reddit, samt satt upp tydliga begränsningar för hur han kan använda sin tidigare arbetsgivares tjänster.

– En anledning till att det är särskilt viktigt för oss att prata om detta nu är att vi kan vara den sista generationen som kommer ihåg hur livet var innan de sociala medierna, säger den 34-årige ingenjören till The Guardian.

Jag bestämde mig för göra som Rosenstein. Jag ströp i stort sett alla notifieringar till min mobil. Och det är det bästa som jag har gjort på länge.

Har jag blivit en ny, superfokuserad människa av det? Nej. Men det har minskat impulsen att ständigt hålla koll på min mobil efter notiser om likes, omnämnanden och annat.

Framför allt har det gett mig en känsla av kontroll. Att det är jag som bestämmer när, var och hur ofta jag använder sociala medier. Och i en tid när teknikbolagen ständigt pockar på din uppmärksamhet kanske det starkaste ställningstagandet mot uppmärksamhetsekonomins framväxt är att inte logga in – eller att i alla fall inte göra det lika ofta.                     

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt