Misstänkt Cernpartikel gick upp i rök

2016-08-19 06:00  

Runt 400 teorier om en ny era inom fysiken har precis kastats i papperskorgen. Nu fortsätter jakten på nya okända elementarpartiklar.

Fysiker över hela världen längtade till början av augusti. Vid konferenser i Chicago och Schweiz skulle resultat från partikelkrockar i acceleratorn LHC (Large Hadron Collider) presenteras.

I fokus stod spåren efter en möjlig ny elementarpartikel. Spåren hade hittats i slutet av förra året men måste bekräftas. Att signalerna fångats in av bägge de detektorer som år 2012 hittade den Nobel-prisade Higgspartikeln spädde på förväntningarna. Nu pekade data mot en sex gånger tyngre partikel och en ny era inom fysiken.

Men det blev en antiklimax. Den 5 augusti konstaterade Cern att spåren inte längre syntes till i de nya, större datamängderna.

– Det var en stor och olycklig statistisk fluktuation. Att den fanns vid samma energi på kurvorna från både CMS och Atlas var det som gjorde oss fysiker så exalterade, konstaterar Chalmersforskaren Christoffer Petersson som var på Cern när uppgiften kom.

Läs mer:

Läs mer: Cern: Tecken på ny okänd partikel

Tillsammans med sin kollega Riccardo Torre står han för en av de runt 400 teorier som sedan årsskiftet publicerats för att förklara den möjliga partikeln. Deras teori har pekats ut om en av de mest intressanta av vetenskapliga tidskrifter.

Hur reagerade du på beskedet att spåret var falskt?

– Det är förstås lite tråkigt. Precis som alla andra hoppades jag att spåret skulle bli bekräftat och leda till en ny era inom fysiken.

Vilken blir slutsatsen?

– Att alla de här 400 teorierna är fel och kan kastas i papperskorgen. Men att utesluta teorier är också en viktig del av forskning.

Är talet om en ny okänd fysik bortom standardmodellen bara en förhoppning?

– Nej. Vi vet att standardmodellen inte kan förklara naturen till punkt och pricka. Den förklarar all data som vi hittills fått från partikelacceleratorer. Men sedan vet vi att det finns mörk materia ute i universum som standardmodellen inte förklarar. Bara det gör att vi vet att det måste finnas en mer omfattande teori som innehåller fler partiklar, krafter, symmetrier eller vad det nu är.

– Att standardmodellen inte förklarar att neutriner har massa eller kopplingen mellan gravitationen och kvantmekaniken är ytterligare bevis. Det måste finnas ytterligare fysik och ytterligare partiklar. Men vi vet inte exakt var de är, vilken energi som behövs för att skapa dem eller exakt vilken analys vi behöver göra för att hitta dem.

Läs mer:

Läs mer: Därför är Cern rund och ESS rak

Vad krävs för att göra det?

– Det gäller att leta så brett som möjligt och verkligen vända på varenda sten. Vägen fram är att testa så många teorier som möjligt och att leta efter så många olika partiklar som möjligt. Vi har bara precis börjat undersöka naturen vid en helt ny energiskala och det finns många möjligheter att upptäcka något som kan guida oss mot en mer omfattande teori.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Standardmodellen

Standardmodellen är en teori från slutet av 1960-talet som beskriver elementarpartiklarna och hur de växelverkar i naturen. Den sista pusselbiten, Higgsbosonen, hittades år 2012. Men teorin kan inte förklara allt, gravitationskraften är ett av många exempel. Förhoppningen är att partikelkollisioner vid högre energier i den uppgraderade acceleratorn i Cern ska ge svar på hur naturen fungerar in i minsta detalj.

Ulla Karlsson-Ottosson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt