<p>Utbildningar i industridesign finns i dag på många håll i landet. Störst är designhögskolan i Umeå, där 43 studenter visade upp sina arbeten i början av den här veckan.</p> <p>- Kvaliteten är jättehög och många blir rekryterade innan de är klara, säger rektor Anna Valtonen.</p> <p>Ofta är det dock utländska företag som anställer studenterna från Umeå.</p> <p>- De har kraftigare armbågar. Jag önskar att svensk industri hade mer mod och vågade anställa fler unga, kreativa människor, säger hon.</p> <p>En formgivare som kommer utifrån kan fungera som en katalysator och förnya tänkesätt och idéer. Värdet av det har ännu inte alla svenska företag förstått, säger Anna Valtonen, som själv kommer från Finland och har en bakgrund på Nokia.</p> <p>- Sverige är tvådelat. Det finns massor av företag som är jätteduktiga, men det finns också en grupp som inte använder design på ett strategiskt sätt för att till exempel förstå sina kunder.</p> <p>En viktig del i utbildningen är samarbete med industrin. I sina exjobb samarbetar studenterna med företag och offentliga organisationer.</p> <p>Industrin bjuds också in till designhögskolan.</p> <p>- Vi vill ge inspiration och våra studenter kan hjälpa företag att tänka nytt och kreativt på ett strukturerat sätt, säger Anna Valtonen.</p> <p>Hon ser flera trender. Användningen av ny teknik och sociala medier får stort genomslag även inom design. Tjänster, som musiktjänsten Spotify, överförs i fysiska produkter som en radio för att dela spellistor..</p> <p>- En spännande fråga är också hur utvecklingen av 3d-skrivare kommer att påverka designerrollen. Redan i dag går det till exempel att göra ett personligt smycke i datorn, skriva ut det och ge bort det i julklapp.</p> <p>Utöver de renodlade designutbildningarna finns numera inriktningar mot design och produktutveckling.</p> <p>Det är något som Anna Valtonen välkomnar.</p> <p>- Även om inte alla arbetar direkt med att formge nya produkter så får vi fler här i landet som förstår vad design kan tillföra.</p>
Här är de häftigaste exjobben
-
![]()
Anna Valtonen. -
![]()
Soldrivet luftskepp: Det soldrivna luftskeppet är gjort för uppdrag under lång tid i låg fart. Det kan till exempel vara övervakning, filmuppdrag eller expeditioner. Luften till ballongen värms upp med hjälp av en solkoncentrator. Varm luft används också för stirlingmotorn som driver skeppet. Överskottsenergin lagras i ett svänghjul. Designer: Metin Kaplan, Designhögskolan i Umeå. -
![]()
Krockkudde i baksätet: Vid en sidokollision riskerar barn i baksätet att skada huvudet eftersom krockgardinen sitter för långt upp. Skador på revben och höft är vanliga hus vuxna. För att öka skyddet har Karin Holmquist och Johan Gustavsson utvecklat en sidoairbag för baksätet. Arbetet har skett hos bilsäkerhetsföretaget Autoliv. - En annan drivkraft är tillväxten i Asien, där det är vanligt med chaufför och passageraren sitter bak, säger Karin Holmquist. Att ge krockkudden rätt storlek och få den att lösa ut tillräckligt snabbt utan att skada är några av utmaningarna. - En annan är att hitta bra testmetoder. Vi kan inte smälla en bil varje gång, säger Karin Holmquist. Designer: Karin Holmquist och Johan Gustavsson, Högskolan i Skövde. -
![]()
Kommunicerande cykellås: Med det här cykellåset räcker det att du rör på cykeln för att den ska låsas upp. Nyckeln har försetts med en rfid-tagg som kommunicerar med det fjärrstyrda låset. En sändare sitter även i en cylinderformad enhet, som döljs i själva ramen. Där finns också ett sim-kort som gör att cykeln kan meddela ägaren med ett sms om den flyttas. Det går också att spåra var den befinner sig. - Det minskar oron över vad som händer med cykeln när du ställt ifrån dig den, säger Daniel Jansson. Tanken är att det också ska bli enklare för polisen att klara upp cykelstölder. Designer: Daniel Jansson, Designhögskolan i Umeå. -
![]()
Hyrsystem för elbilar: Philip Haglund och Hampus Krantz på programmet för design och produktframtagning på KTH har tagit fram ett koncept för enkla elbilar som kan användas i ett hyrsystem, liknande det för hyrcyklar. Genom att göra golvet vikbart kan bilarna packas ihop som kundvagnar så att fem stycken får plats i en parkeringsstation stor som två parkeringsrutor. Bilarna är framhjulsdrivna, går i max 45 km/h, tar tre passagerare och tänkta för kortare sträckor i staden. Philip Haglund och Hampus Krantz, design och produktframtagning, KTH. -
![]()
Farkost för fotografering: I samarbete med företaget Intuitive Aerial har John Lindén utvecklat en obemmanad flygfarkost för proffsfotografer. Med hjälp av farkosten, som liknar en liten helikopter, går det att filma till exempel extremiskidåkare i närbild och spela in fimscener på ett sätt som annars inte hade varit möjligt. Flygrutten planeras med hjälp av Google maps. Kameran kan styras i realtid med hjälp av en läsplatta. Designer: Johan Lindén, Designhögskolan, Umeå. -
![]()
Bärbara högtalare: I dag vill människor lyssna på musik överallt i hemmet. Men att installera högtalare i alla rum kan kännas onödigt. Melker Molin har utvecklat en mobil högtalare som är trådlös och enkel att bära med sig. Arbetet har skett i samarbete med det svenska företaget Actiwave, som utvecklar små högtalare som låter som bjässar. Designer: Melker Molin, Designhögskolan i Umeå. -
![]()
Värme på distans: Att uppleva närhet på avstånd är målet med Kajsa Davidssons kuddar, som ska kunna laddas och värmas via usb. På så sätt kan till exempel par som har ett långdistansförhållande skicka värme mellan varandra. Samtidigt som man pratar kan man aktivera kudden som blir varm i famnen. - Jag vill åt känselsinnet. Det är något som vi idag missar i den digitala kommunikationen, säger Kajsa Davidsson. Designer: Kajsa Davidsson, Konstfack, Stockholm. -
![]()
Varnar för löv på rälsen: KTH har i samarbete med Stockholms lokaltrafik utvecklat en utrustning som använder laser för att upptäcka löv på rälsen. Kristina Ahlinder och Jessica Dahlkvist har vidareutvecklat den för Roslagsbanan. Konceptet kallas Raileye och varnar föraren om att det är halt på spåret. Designer: Kristina Ahlinder, Jessica Dahlkvist, design och produktframtagning, KTH. -
![]()
Packvagn – komplement till ryggsäck: Istället för att bära allt på ryggen på vandringen går det att last upp till 30 kilo på Mikael Lindbloms packvagn. - Jag har testat den både i trappor och över stock och sten i samarbete med en naprapat, berättar han. Vagnen kopplas till ett höftbälte som också innehåller en gummidämpning. En kulled ska göra att höften inte snedbelastas. Arbetet har utförts i samarbete med företaget Thule som bland annat gör takräcken och takboxar. Mikael Lindblom, Designhögskolan, Umeå. -
![]()
Skogsmaskin som skonar marken: Skogsmaskiner kan gå hårt fram och i deras spår förstörs mark och trädens fina rotsystem. I samarbete med Komatsu Forest har Regimantas Vegele utvecklat ett koncept till en skotare som minimerar markskadorna. Designer: Regimantas Vegele, Designhögskolan, Umeå. -
![]()
Lyssna på spotify - med specialbox: En apparat för att lyssna på Spotify. Med hjälp av fysiska magneter som försetts med rfid-taggar och som placeras på boxen triggas den att spela till exempel en viss artist. Hela fronten innehåller lysdioder som kan visa information om till exempel batterinivå. Designer: Jordi Parra, Designhögskolan, Umeå. -
![]()
Ventilationen som en skog: I stället för fula rör i taket kan ventilationen bli en skog i kontorslandskapet. Tillsammans med företaget Inventi Air har Madeleine Gustafsson skapat ventilationspelare som liknar träd. Luften strömmar ut vid pelarens fot. Designer: Madeleine Gustafsson, Konstfack, Stockholm. -
![]()
Bakterier spinner unika mönster: I framtiden kan produkter tillverkas på helt nya sätt. Olof Einarsson på Konstfack låter bakterier spinna en biofilm, i det här fallet av cellulosa, på en form av aga-gel. Resultatet är en salt- och pepparströare. Än så länge är den tunna filmen inte tillräckligt stabil för att ströaren ska gå att använda, men i framtiden kan tekniken ha utvecklats så att bakterier kan användas för att tillverka föremål. Mönstret blir unikt varje gång och produkten får dessutom självläkande egenskaper. Designer: Olof Einarsson, Konstfack, Stockholm. -
![]()
Dator som är lätt att återvinna: Bärbara datorer är betydligt svårare att återvinna än de större stationära. Jesper Yu och Daniel Karlsson upptäckte att bara ett understycke kan sitta fast med 20 skruvar. - Det kan ta 45 minuter att ta isär en bärbar dator och kräver en del våld. Både lim och tejp förekommer, säger Daniel Karlsson. I samarbete med den taiwanesiska datortillverkaren MSI har de tagit fram ett koncept till en bärbar dator som är enkel att demontera. Istället för skruvar har den enkla snäpplås. Datorn har också fått en form som gör att antalet delar kan minskas. Den innehåller också till exempel bara en typ av plast för att förenkla sorteringen. Designer: Jesper Yu och Daniel Karlsson, Högskolan i Skövde.
Vår och dags för en ny kull industridesigner att ta examen. Ny Teknik har valt ut de mest spännande exjobben från några av landets designutbildningar.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.