Gal-molekylen skiljer gris från människa

1999-01-13 14:42  
Gal-molekylen på grisarnas cellytor är barriären mellan gris och människa.
Nittio procent av våra antikroppar är riktade mot detta enda Gal-antigen. I transgena Astrid lyckades fors-karna hämma den hyperaktiva avstötningen med hjälp av en mänsklig gen.
Man tog tillvara ägg från en gris för provrörsbefruktning. En mänsklig gen injicerades med mikroinjektion i äggets arvsmassa.
Det befruktade och genmanipulerade ägget sattes in i en annan gris, en surrogatmamma.

Grisfostret föddes med ett "förmänskligat" hjärta och vid transplantation stöts detta därför inte bort på samma sätt som ett grishjärta skulle göra.
Dessa transgena grisar används nu i forskningen som organdonatorer i transplantationsförsök på apor.
Den första hyperaktiva avstötningen tycks vara borta, men det blir fortfarande immunreaktioner i senare steg.
Nästa gentekniska steg som man nu strävar efter kallas knock-out.
Det betyder att man inte bara hämmar avstötningen; man slår helt ut problemmolekylen Gal från cellens yta.
Över hela världen råder nu en kapplöpning om att forska fram en specialdesignad transgen gris för organdonation.

På Roslin-institutet i Edinburgh där det omdiskuterade klonade fåret Dolly togs fram, är man nu troligen på väg att skapa kloner av gris.
Officiellt har man ännu inte lyckats skapa någon Gris-Dolly, men knockout-tekniken har hittills fungerat på möss.

Birgit Andersson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer