De observerade supermassivt svart hål sluka en stjärna

2019-09-30 09:54  
Den extrema gravitationen drar isär stjärnan. Medan svansen av gas försvinner ut i rymden dras resten in mot det svarta hålet. Foto: Visualisering gjord av: Jeremy Schnittman/NASA’s Goddard Space Flight Center

TESS-satelliten upptäckte att en stjärna höll på att fångas in och slitas sönder av ett svart hål. Nu har forskarna använt lärdomarna för att skapa en simulering som visar hur de svarta hålen sannolikt ser ut.

Nasa visade under våren upp den första bilden på ett svart hål. Fotografiet togs med hjälp av Event Horizon-teleskopet, som i själva verket utgörs av ett nätverk bestående av åtta radioteleskop runt om i världen. Men redan i januari observerades en ännu ovanligare händelse.

Nasas Transiting Exoplaner Survey Satellite (TESS) upptäckte att en stjärna höll på att fångas in och slitas sönder av ett supermassivt svart hål. Ett så kallat "tidal disruption event" är något som tros ske med mellan 10 000 och 100 00 års mellanrum i en galax lik vår egen.

– Det här var verkligen en kombination av både skicklighet och tur – och ibland är det vad som krävs för att man ska kunna föra forskningen framåt, säger Thomas Holoien, astronom vid Carnegie Institution for Science till Sky News.

Den extrema gravitationen drar isär stjärnan. Medan svansen av gas försvinner ut i rymden dras resten in mot det svarta hålet, vilket gör det synligt. Stjärnan i fråga ligger 375 miljoner ljusår bort och är ungefär lika stor som vår egen sol.

Läs mer: Vattenånga hittad på lovande jordlik planet

Nu har Nasa använt sina lärdomar för att skapa en visualisering av "event horizon". Vad som på svenska kallas för en händelsehorisont utgör gränsen för där inget längre kan undfly det svarta hålets dragningskraft, inte ens ljus. Se visualiseringen nedan.

Visualiseringen visar hur gravitationen från en massa som är miljoner eller miljarder gånger större än vår sol kröker ljuset från ackretionsskivan. Den skapas i sin tur av magnetfält som snurrar gas runt det svarta hålet. Längst in rör sig gasen med ljusets hastighet, och den lägre hastigheten längre ut i skivan ger de färgskillnader man kan se.

– Sådana här simuleringar och filmer hjälper oss verkligen att simulera vad Einstein menade när han sa att gravitationen kröker tid och rum. Fram tills nyligen var de här visualiseringarna begränsade till vår fantasi och våra dataprogram. Jag trodde aldrig att det skulle vara möjligt att se ett svart hål, säger Jeremy Schnittman, som har skapat simuleringarna, till Interesting Engineering.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt