De bygger nya nerver av plast

2009-08-18 23:00  
Konstgjorda nervceller kan hjälpa både hörselskadade och epilektiker i framtiden. Här testar forskargruppen den lilla jonpumpande plastelektroden i labbet i Norrköping. Från vänster: Magnus Berggren, Göran Gustafsson, Agneta Richter-Dahlfors, Daniel Simon.

Elektronik av plast kan styra hörseln. Det visar en svensk forskargrupp som härmar nervernas egen signalering. Genombrottet kan på sikt ge helt nya sätt att behandla hörselskador och allvarliga sjukdomar som epilepsi.

-?Ett superframsteg inom neuroområdet, säger Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi vid Karolinska institutet i Solna.

Den lilla vita plastelektroden ser inte så märkvärdig ut vid en första anblick. I ena änden matas den med elektroner från ett batteri, precis som vanlig elektronik. Det intressanta händer i den smala spetsen i andra änden. Där pumpas väl kontrollerade doser av joner eller signalsubstanser ut. Exempelvis kalciumjoner eller glutamat, ämnen som kroppens egna celler använder för att kommunicera.

-?Vi skapar artificiella nervceller, säger Agneta Richter-Dahlfors.

Målet är att koppla de konstgjorda cellerna till människokroppens celler och vävnader för att styra viktiga funktioner. På sikt hoppas forskarna att plastelektroniken ska ge helt nya typer av implantat för syn- och hörselskador eller nya sätt att tillföra läkemedel för såväl muskelsjukdomar som sjukdomar i hjärnan, som parkinson och allvarlig epilepsi.

Den jonpumpande plastelektroden kan redan nu styra funktionen hos levande celler. Det har Linköpingsforskaren Daniel Simon visat i experiment med marsvin. Deras hörsel stängdes av med hjälp av en elektrod som pumpade ut glutamat utanför membranet som täcker öronsnäckans benlabyrint. Rönen har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Materials.

Plastelektroniken är ett bättre alternativ för att stimulera nerver än de kiselelektroder eller kemiska pumpar som används i?dag, enligt forskargruppen. En stor fördel är att endast de celler som har receptorer för den aktuella signalsubstansen påverkas. Ett annat plus är att känslig vävnad inte skadas av tryckförändringar eller vätskeflöden.

-?Och plast trivs bra ihop med levande celler. Materialet är dessutom mjukt, flexibelt och lätt att tillverka, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet.

Tillverkningen sköts av Acreo, som har stor erfarenhet av tryckt plastelektronik.

Oboe Centrum för organisk bioelekronik

* Deltagare: 13 forskargrupper från Karolinska institutet, Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo.

* Budget: 37 miljoner kronor.

* Finansiär: Stiftelsen för strategisk forskning.

* Tidsperiod: 2006-2010.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer